fredag 12 augusti 2016

Norgekärlek, Gammeldans & Debatt!

Det är svårt att inte bli förälskad i Oslo. Det är något magiskt med den här staden. Jag går bara runt och ler och mår bra när jag är här. Fina stad! Jag som egentligen är livrädd för nya städer och platser som jag inte känner till...känner mig redan lite hemma här. Det är stort, vackert och gatorna är maxade med höga vackra byggnader, exklusiva butiker och kilometervis med restauranger. Vackra parker, fontäner, doften av dyr parfym och glada människor som säger "Hei!" och ler när de möter en. Staden är också full av människor som behöver. Människor som stäcker ut en bedjande hand, en skrynklig mugg och människor som spelar musik för brödfödan. Människor. Alla sorters människor...på en och samma plats. Livet.

Alla är lite gladare i Norge. Varför är det så? Eller är det språket som gör att de låter gladare bara? Men folk ler, tittar en i ögonen och hälsar här. Jag älskar det.

Igår missade jag TV-debatten då bussen blev 50 minuter försenad. Så jag fick en ledig kväll i stan. Jag köpte lite kläder som jag behövde då jag ju fick kasta mig på bussen igår. Sen gick jag runt och kikade på folk och bara njöt. Jag avslutade med ett glas rött på Aker Brygge. Som en annan värld. När jag blir miljonär ska jag ha en lägenhet där, haha. Eller ännu bättre - en båtplats! ;) Igår dansades det gammeldans på bryggan och massor med folk svängde glatt omkring. Jag är ju jättesvensk så jag gömde mig nyfiket men livrädd längst bak i hopp om att ingen skulle se mig, haha. Sån é jag!

Nu ska jag ladda för radiodebatt på NRK klockan 13. En klok professor tycker att föräldrar idag är duktigare än någonsin och att jag är bakåtsträvande som vill ha in mer disciplin i hemmen och i skolorna. En massa jätteviktiga personer har skrivit jättelånga rapporter i ämnet. Problemet kvarstår dock. Han menar att föräldrar aldrig varit mer pålästa och engagerade i sina barn än de är nu. Det har han kanske rätt i. Men om engagemanget handlar om att bli bästis med sina ungar istället för att våga vara förälder då? Där har vi ju problemet. Föräldrar är pålästa ja. Kunskap som man kan läsa sig till. Jag tror stenhårt på sunt förnuft istället. Kärlek i oändlighet i kombination med tydliga regler, konsekvenser och respekt. Man kan förhandla och diskutera i oändlighet...eller så kan man sätta ner foten och ägna sig åt roligare saker. Hade ungarna suttit på sina platser i skolan, varit tysta när lärarna pratar och haft respekt för sina klasskamrater och de vuxna på skolan så hade vi inte haft samma problem med betyg och kunskapsnivån som vi har idag. Att det är bättre betyder inte att det är bra!

Om någon timme har jag min norska bok i handen! MIN norska bok! Yeyh!!

http://www.norli.no/webapp/wcs/stores/servlet/ProductDisplay?urlRequestType=Base&catalogId=10051&categoryId=&productId=2576475&errorViewName=ProductDisplayErrorView&urlLangId=-101&langId=-101&top_category=&parent_category_rn=&storeId=10651

over and out.

//Meekatt...

2 kommentarer :

  1. Heja dig älskade vän!!! HEJA DIG!!!

    SvaraRadera
  2. Känner ju inte dig men å så jag känner för dina inlägg. Man brukar säga att man ska behandla andra som man vill bli behandlad själv. Tycker man ska göra likadant när man uppfostrar barnen sina, vem vill umgås med en odräglig och otrevlig person? Sådana människor väljer man ju i möjligaste mån bort att omge sig med. Nej, ge barnen de rätta verktygen i form av sunt förnuft och respekt för människor och egendom. Vilka val de senare väljer att göra kan man inte styra över, det är upp till dem men då har man iaf gett de en bra grund att luta sig tillbaka på. Lycka till idag på debatten // Laila

    SvaraRadera