måndag 8 juli 2013

Hjärta, Ambulansfärd och Onepiece!

Jag trodde att jag skulle dö inatt. På riktigt. Paniken som infinner sig när man tror att man ska dö ifrån barnen...är obeskrivlig. Vi satt i soffan och tittade på en film och barnen sov. Plötsligt fick jag världens tryck i bröstet och det strålade upp och brände i halsen och ut i ryggen och armarna. Vänsterarmen somnade och jag fick svårt att andas...och världens panik. "Jag dör! Jag har fått en hjärtinfarkt!" Freddy ringde 112 och ambulansen kom. Freddy fick väcka grannarna som kom in för att titta till barnen när vi åkte... Som tur var vaknade aldrig barnen. Alice hade blivit livrädd.

Jag vet inte vad det var som hände. Jag var helt säker på att det var en hjärtinfarkt och blodtrycket rusade och hjärtat slog i panik. Jag var helt säker på att jag skulle dö. Läkaren förstod jag inte mycket av och han verkade inte veta så mycket heller. I ett sånt läge vill man ha en läkare som man kan prata med. "Konstigt" sa han. Ja...konstigt. Ännu konstigare att jag åkte ambulansen in i bara onepiece...och helt naken under, haha. Tur att jag inte dog. Det hade varit synd att bli begraven i onepiecen ifrån Ullared... 

Jag väljer att tolka det som en varning. Skärp mig Malin. Ta tag i dig! Nästa gång är det på riktigt. Innehållet i godisskåpet ligger nu i soptunnan och jag ska ha ett kärt återseende med mina träningskläder. Tack för varningen. Barnen behöver sin bajsmamma i minst 70 år till och när Freddy blir dement ska ju jag finnas där och lura ut honom på dumma roligheter ( i onepiece). För sån é jag.

over and out.

//Meekatt...

33 kommentarer :

  1. Oj, vad otäckt!! Hade oxå haft panik!
    Har oxå plockat fram träningskläderna, å med barnen i huvudet blir träningen lättare! Så om en sådär 20 kg är man kanske nöjd....

    SvaraRadera
  2. Usch obehagligt... krya på dig!

    Camilla

    SvaraRadera
  3. Usch då, skönt att du mår bättre och att det blev ett litet wakeup call för dej! Synd att det tar sån tid för oss människor att fatta. Likadan själv!

    SvaraRadera
  4. Åh men du! Vilken hemsk upplevelse! Tur ändå att det inte var hjärtinfarkt!!!
    Var rädd om dig, njut av livet och din härliga familj!
    Kram Tina Tygbiten

    SvaraRadera
  5. Usch vad otäckt!! Och vilken märklig läkare du fick träffa... Man vill inte höra ord som "konstigt" när man är hos läkaren även om de skulle tycka det, man blir liksom inte lugnare då!
    Skönt att det inte var nån infarkt och att du är hemma igen! Barnen, Freddy och vi bloggläsare behöver dig!! Stor kram till dig och lycka till med träningen! Det är tråkigt, jobbigt och segt i början men det kan bara bli bättre! ��

    SvaraRadera
  6. Något likn råkade jag ut för. Att inte kunna andas va det som skrämde mest. Blev livrädd när 1177 tyckte det mest troligt lät som en hjärtinfarkt. Visade sig senare via ultraljud att det mest troligen var ett gallsten/njurstens anfall.
    Och fettlever..... Jippie, nu fick man det svart på vitt att man är fet! ;) En massa blodprov är tagna och ytterligare ska tas då några "missvisade". Ska vi ta tag i det ihop? lättare då :D

    SvaraRadera
  7. Näe Malin! Än är det inte din tur! Det allra bästa sättet att komma igång är inte att attackera gymmet på en gång utan att ta med familjen på en timmes promenad varje dag istället. Alice kan cykla och så gör ni det mysigt för Elton i vagnen. Eller varför inte cykelvagnen? Så cyklar hela familjen. Gör det på kvällen då det är svalare och så kanske Elton somnar i sin vagn:-)Alice blir trött o somnar kanske fortare när hon kommit hem sen med. Du blir fit och barnen blir trötta. Win, win!

    Massa kramar från mig!

    SvaraRadera
  8. Låter som när min man fick sin första panikångestattack... :-( va rädd om dig!!!

    SvaraRadera
  9. En panikattack låter det som men det är en lika stor varning.
    Ta´t lugnt och sköt om Dig!

    SvaraRadera
  10. Usch...låter som när min man fick sin första panikångestattack.. :-( va rädd om dig, kram

    SvaraRadera
  11. Oj .. hoppas du mår bättre i dag!

    Ta hand om dig, familjen behöver dig och vi behöver dig! Jag kan inte stå för snusket själv och maffian klarar jag inte utan dig.

    Stor kram

    SvaraRadera
  12. Nämen fan vad läskigt!!!

    Maken fick nåt likande, ambulans, 2 dygn på hjärtavdelningen och massa tester och övervakning och hemskickad med ett frågetecken i diagnosen. Läkarna trodde på magproblem....

    SvaraRadera
  13. Jisses så otäckt! Skönt att de inte va nån hjärtinfarkt. Krya på dej!

    SvaraRadera
  14. Usch, vad läskigt! Hoppas detta var en engångsgrej och att du får må bra nu! ♥

    Massvis med kramar!

    SvaraRadera
  15. Låter precis som en panikattack, har haft många själv. Konstigt, säger läkaren? Jag tycker det var konstigt av honom att inte veta att det är typiska tecken på en panikattack. Bra att du tar hand om hälsan, men om det är ångest rekommenderar jag kbt, det hjälpte mig. Kram!

    SvaraRadera
  16. Skönt att det inte var hjärtat! Tänkte också att det kunde ha varit en rejäl panikatack. Har själv haft panikångest och det är verkligen vidrigt! Ta hand om dig!!

    SvaraRadera
  17. <3 Var rädd om dig och se till att få detta ordentligt undersökt. Du är viktig för så många <3
    kramar i massor <3

    SvaraRadera
  18. Men shit vad läskigt!!
    Hoppas du fick något vettigt ur den där läkaren annars är mitt råd att byta. Alla har rätt till en andra åsikt av en annan läkare om man inte är nöjd.
    Ta väl hand om dig!

    *cyberkram*

    SvaraRadera
  19. Usch Malin! Var rädd om dig, vi måste ses i sommar, när kommer du hit o dricker vin på min altan? (Rödvin är bra för hjärtat, det vet du väl;-)

    Prova sen samma som jag, du kommer att älska det, även om du nästan dör. Anna, Ulrica o Micke är helt underbara, jag lovar!

    Kram

    http://studio4.nu/kom-i-form-x-press-mellbystrand/

    SvaraRadera
  20. Ta hand om dig fina Malin. Kram!!

    SvaraRadera
  21. Men finaste katten!! Du måste ta det lite lugnt.. Hoppas att du mår bättre idag och att det inte händer igen! <3 En stor kram!

    SvaraRadera
  22. Åh det har jag med varit med om.
    Jag fick det förklarat att det var en blandning av en panikångestattack och att musklerna runt hjärtat kan krampa och det kan kännas som en hjärtinfarkt.
    Det känns verkligen som om man ska dö.
    Jävligt läskigt.
    Ta de lugnt och krya på dig!

    SvaraRadera
  23. Nej usch vad otäckt, stort krya på dig!

    SvaraRadera
  24. Om man aldrig råkat ut för en p-attack tror man att man ska dö på fläcken. Något som hjälper i ett tidigt skede är att lägga sig ner och djupandas ända ner i magen och försöka slappna av så mycket som möjligt. Det kräver träning men det går att med viljekraft häva
    attacken och då känner man sig som en mästare i kroppskontroll. Kan man lära sig att slappna av är mycket vunnet. Viktigt är självfallet att luska ut vad i livet som triggar igång attacken. Lycka till attacksystrar!

    SvaraRadera
  25. Malin med tjejerna9 juli 2013 19:26

    Vad rädd jag blev nu, det var läskig läsning. Hoppas verkligen att det aldrig händer igen, vad det nu kan ha varit. Kram till dig och dina nära!

    Malin

    SvaraRadera
  26. Krya på dig♥ Å passa på att njuta och ta det lite lugnt. Du å familjen måste få vara prio ett. Även om jag älskar att läsa dina inlägg.

    SvaraRadera
  27. Ta hand om dig! Kram!

    SvaraRadera
  28. Men usch sånt gillas inte...du får allt fundera lite på att dra ner på tempot..ja jag vet att det är omöjligt...om man utgår från sig själv...men man får försöka och var rädd om dig nu.
    Så här i efterhand så funderar man det var inte så här att hjärtat började bulta lite x-tra på grund av snygga ambulansmän?...nåväl hoppas du slipper fler otäckheter och ha en underbar sommar!

    SvaraRadera
  29. Du är bäst! Glöm inte det och ta hand om dig! Kram

    SvaraRadera
  30. Har varit med om en liknande händelse och fick ingen vettig förklaring alls. De misstänkte en TIA men sen var det mest "det kan bli så ibland". Jahopp, så bra då...

    Jag var höggravid när det hände och var väl mest orolig för lille plutten (som för övrigt kom dagen efter) och vet inte om läkaren kopplade ihop det med graviditeten. Kroppen är ju extra konstig då men vad vet jag?!

    Kram

    SvaraRadera
  31. Skönt det inte var hjärtinfarkt- var rädd om Dig tjejen!!!
    Jag åkte till min Husläkarmott o gav ett papper om min diagnos för vidarebefodring till den vikarierande husläjaren jag fick när jag var rejält dålig o han inte såg symptomen som allvarliga....
    Nu fått hjälp av en BRA läkare....second opinion VIKTIGT !!!! Jättemånga kramar till DIG !!!!

    SvaraRadera
  32. Herre Gud vad läskigt.
    Ta hand om dig.
    Hjälp vad jag missat mycket.
    Láser på och uppdaterar mig.

    Hälsningar
    YOhanna

    SvaraRadera