torsdag 4 april 2013

Trötthet, Skam & Bajsmamman!

En del mornar är tuffare än andra... Alice ville inte alls gå till dagis idag. Trött och liten satt hon i sängen med tårarna rinnande längs kinderna. Det blev sent igår...och tidig morgon idag. Och det där dåliga samvetet över att "jag är ju hemma i alla fall...hon kunde fått sova klart". Men jag vet ju hur det blir. I samma stund som Freddy stänger dörren vaknar hon och tio minuter senare är hon rastlös och vill iväg. Och jag har en massa jag måste fixa idag så hon hade haft skittråkigt. "Jag vill inte till dagis idag mamma!! Jag vill bara vara hemma hos dig!! Jag ska vara snäll mamma" Skjut mig. Sista dagen idag sen är det helg... Älskade lilla tös. 


Igår kväll hade vi barnens favoriter Tom och Sara här. Alice fick lite hjärnsläpp och gick loss med en bläckpenna i vår ljusa fina skinnsoffa och jag misshandlade mig själv inombords för att inte flippa ur. Jag gick ut i köket och hämtade en trasa med diskmedel på, gav den till henne och sa "Nu skrubbar du bort det igen annars får du gå och lägga dig! Du har fem minuter på dig!" Alice började skrubba...och skrubba...och skrubba. Och där satt hon i evigheter och skrubbade...helt tyst. Efter en lång stund frågade jag henne "Hur går det gumman?" och då bröt hon ihop. Det försvann inte. Panik. Skam. Dumma jävla jag. Men var drar man gränsen? När ska man tillrättavisa barnen inför andra människor - och när ska man låta bli?

Jag tar så gott som alltid med mig Alice ifrån "situationen" för att prata med henne när hon gör fel. Jag vill inte skälla på henne inför andra. Så är jag uppfostrad och det känns viktigt för mig. Det är ju samma för oss vuxna - det är illa nog att få skäll...man ska inte behöva bli tillrättavisad inför folk. Förnedring. Och där satt hon och skurade och skrubbade med den förbannade trasan och insåg att det inte försvann...samtidigt som hon skämdes inför Tom och Sara och såg att jag var arg. Bajsmamma. Igen. 

Jag lyfte in henne i sovrummet och hon bröt ihop. Vi kramades och jag förklarade att jag blir ledsen när hon förstör soffan och att det var dumt att tvinga henne skura precis då. För hon satt ju där...med tre vuxna som stirrade på henne när hon kämpade med att få bort fläcken. 

Så...hur gör ni supermorsor? Ibland bubblar det ju bara över och man tänker inte. Men jag HATAR känslan av att man har gjort bort henne...

Jag avslutade kvällen med att skrubba med den nya "fläckborttagaren". Då lossnade all färg...på soffan. Bläcket finns kvar, haha.


over and out.

//Meekatt... Bajsmamman.

Missa inte att tävla om en HUMMER till barnen. Klicka HÄR för att tävla!

19 kommentarer :

  1. Vilken tankeställare jag fick nu med att inte skälla inför folk. har aldrig tänkt på hur det påverkar barnet. jag bara skäller, oavsett vem eller vilka som ser. tack, detta ska jag ändra på från och med nu!

    SvaraRadera
  2. Testa hårspray, Elsa Billgren tipsade om det i nyhetsmorgon för att få bort bläck!

    SvaraRadera
  3. Du är ingen bajs mamma! ? Jag tycker det där är skitsvårt....ibland känns det som man skäller på dem hela tiden. ...men om dem drygar hela tiden har jag svårt att låta bli! Jag tycker man ska tillrättavisa. ..hur annars lär man sig rätt å fel....men att va förälder är inte lätt....kram

    SvaraRadera
  4. Eller cilit bang funkade på våra skinn stolar !!

    SvaraRadera
  5. Hörre. Ingen är perfekt. Ibland brinner det och då får det väl göra det då. Du lär inte göra oim det i brådrasket.

    Ibland blir man förbannad. Och jag tycker man kan få bli det om de förstör möblerna.
    För, seriöst, hon visste att man inte får göra så. Mina ritade med glitterlim på väggarna. Det var väl inte det roligaste som skett och nog fasen blev jag arg!

    SvaraRadera
  6. Körde med billiga IKEA-soffor mm när barnen var små, vilket visade sig var ett bra beslut.Byttes ut när de var i tonåren då hemmet sanerades med nya soffor, bord, sängar av hög kvalitet. Dock gällde regler även för IKEA-sofforna, de fick liksom träna civiliserat beteende på dem. Nu är de vuxna och har IKEA-soffor, men drömmer om kvalitetsprylar som de ska köpa om ca 8 år.

    SvaraRadera
  7. Den er svær den dér. Jeg havde nok også skældt ud i situationen, mens jeg havde tudet øjnene ud af hovedet. Det er jo alvorligt at tegne på sofaen med kuglepen.
    Min ældste havde tegnet på en hel væg i opgangen vi boede i, med kridt da hun var rundt 4 år. Hun fik en klud og en spand sæbevand, og så fik hun lov til at gøre rent, mens naboerne gik forbi. Hun har ikke gjort det siden ;)
    Op på hesten igen Malin, du er nok den der har det værst i dag!
    Kram

    SvaraRadera
  8. Tycker att det är bra att du tillrätta visar henne inför andra. För så är det ju faktiskt i verkliga livet, tough love. (tror ja stavat rätt)
    Tyckte inte det var fel att hon gjorde just då, hade hon lärt sig om du tagit upp det 4h senare? Tror inte de? Då jag vet hur mina bröder var när de var små?
    Hon lär ju inte måla på soffan på ett tag iaf. :)
    Så nej du är inte en bajsmamma! En jäkligt bra mamma som visar klart och tydligt att man inte ska förstöra saker och ting. Hoppas att jag blir en lika bra mor som du!
    //Den som inte har några barn än...

    SvaraRadera
  9. Tandkräm med whitening har funkat på våra bläckfläckar hemma, dessa har dock varit på bordet och väggen och inte ngt mjukt underlag men det skadar ju inte att testa??

    SvaraRadera
  10. Testa våtservetter... När vi skulle flytta så kom vi på att vår Lilla när hon var väldigt liten hade fått tag i en penna och målat på tapeten. Det gick banne mig bort!

    Testade på andra fläckar - som man inte fått bort med "annat" och det försvann....

    Kan ju vara värt ett försök?

    SvaraRadera
  11. Tips: använd er hemförsäkring om ni har köpt till Allrisk (kostar ca 300 kr/år.) Allrisk är toppen när man har barn. Mina föräldrar fick ny matta (med 1500 kr i självrisk)när pappa spillde ut kaffe på deras vita matta.

    SvaraRadera
  12. Vad skönt att du inte vill skälla på henne framför andra (även den bästa kan göra misstag ibland!), det blev alltid jag, och det är något som tagit hårt på mig under alla år!

    Och soffan blev väl snygg? ;)

    SvaraRadera
  13. Hmm, jag skäller nog också på mina barn inför folk. Klart de inte kan kännas kul för dem... har nog aldrig riktigt tänkt på det. Fats jag skäller nog mest på dem inför mina föräldrar och såna vi känner väldigt väl (tror jag...)
    Fast å andra sidan gjorde hon fel, hon är såpass gammal att hon VET att det är fel. Man måste lära sig styra sina impulser, även om man är barn. Hade Elton gjort det hade det varit skillnad, han är inte medveten om rätt och fel på samma sätt.
    Ni pratade om det efteråt och det är det viktigaste. Samtidigt tror jag det var bra att hon fick försöka ta bort det själv, för att se att det inte går och hur trist det är!
    Man lär sig av sina misstag, både gammal som ung :)

    SvaraRadera
  14. Åh, de där fläckarna.. Jag har jobbat med barn under 12 års tid.. Och jag gör fortfarande samma misstag. Alltså med att försöka ta bort fläckar. Är man en bra barnskötare/nanny/aupair whatever - så skyller man ju inte på barnen när föräldrarna kommer hem ;)

    Tycker just därför om att läsa om din ärliga bild av föräldraskapet då jag jobbat med barn så mycket. För föräldrar verkar ha det så lätt med sina barn (och så lätt för att tycka om barnen fast att dem är skitjobbiga), medan man själv umgås med barnen hela dagarna och tror att det är nåt fel på en för att man håller på att få psykbryt varannan timme - och inte alltid smälter när barnen ler sju minuter senare...). (Nej, alla barnskötare har inte en fiskares tålamod varje dag!)

    :)

    SvaraRadera
  15. Nilfisk mirakelsvamp fungerar på de flesta fläckar, det har jag lärt mig under mina 15 år som förskollärare. Du är verkligen ingen bajsmamma! Ett tillfälligt hjärnsläpp har väll alla ibland?

    SvaraRadera
  16. Var inte så hård mot dig själv!
    Vad jag förstår så skällde du ju inte på henne? Att tala om att hon gjort fel (vilket hon eg redan visste) och låta henne själv få inse vilken skada hon gjort då bläcket inte gick bort tycker jag var helt rätt. Hon kommer knappast göra om detta!!
    Det är väl inte alltid det funkar att vänta till hemma innan barnen får veta konsekvenserna heller, däremot är det väl hur man beter sig som är viktigt. Om du aldrig säger ifrån borta, ja då gör ju barnen som de vill så fort man gått genom ytterdörren!?

    SvaraRadera
  17. Håller med de andra som skrivit här om att man faktiskt kan behöva skälla på barnen framför folk ibland. Riktigt bra att hon fick prova att ta bort det själv, då inser hon som sagt att det var fel gjort och hon kommer (förhoppningsvis) inte göra om det.

    Sen tycker jag det är bra att du tänker på att inte skälla på Alice framför folk, det är klart att det är pinsamt till och med när man är 5! Men händer det så händer det, hon gjorde fel och därav måste hon bli tillrättavisad.
    Du gjorde helt rätt!

    Och det är fantastiskt att läsa din blogg, hur smutsigt och jobbigt livet som småbarnsförälder är. Men kom ihåg en sak -små barn är små bekymmer- jag längtar till att få läsa boggen om 10 år ;)

    SvaraRadera
  18. Du som varit på gekås, har du missat dom där små svamparna som funderar som suddgummi?
    Dom är skitbra! Barnbarnet ritade med bläck på tapeten....det var bara att fukta svampen och sudda. Allt försvann!
    Kan användas på alla material. Jag har använt dom på golvet mot svarta skomärken, på ekbordet när vi spillt rödvin.
    Ska köpa på mig en hel hög nästa gång jag har vägarna förbi gekås!

    SvaraRadera
  19. Förstår hur du känner , fruktansvärt kränkande för barnen att bli "skällda på" inför folk:/ Barn är ju faktiskt små människor! Det tar nog ett tag att jobba upp förtroendet igen...Du är ju den vuxne barnet ser upp till/hennes förebild, hennes hjälte!, den hon litar på... Helt rätt tänkt ang. din fina tjej! I hennes ålder kan man ju prata med henne efteråt, i lugn och ro, hon minns ju det och vet att hon har gjort fel. onödigt och extra "skämmigt" för henne inför folk!
    Du gör helt rätt som reflekterar!
    Skrämmande att inte fler föräldrar gör det? Det är ju i många situationer sunt förnuft som gäller - hur vill man själv bli behandlad+
    Dessutom finns det ju massa litteratur! Tex Jesper Juul - "Mitt kompetenta barn" är toppen:)
    Tack för bra blogg!!

    SvaraRadera