måndag 11 februari 2013

Värdelös mamma goes Finest! Wiiiih!

Jag får alltid en massa mail och det är jättekul! Jag försöker att svara på alla. Ibland får jag mindre trevliga mail. Här är två utav gårdagens: 

"Hej Malin. Idag har du skrivit tre saker och jag förstår inte hur du kan med att skriv öppet hur värdelös mamma du är. Som att du skryter med det? Först att du lär barnen svordomar och könsord, sen att det blir kaos varje gång du ska hitta på någonting med barnen och sen att du ville byta din 1,5-åring mot en bag in box. HUR TÄNKER DU? Hur kan du skriva det på din blogg? Dina barn kommer läsa det en dag! De kommer känna sig oönskade och OÄLSKADE. Du borde inte ha barn när du känner som du gör! Man kan inte svära och bete sig som du gör och tro att man uppfostrar barn som lär sig rätt och fel. Och det kan inte bli kaos bara för att man ska åka iväg. Man måste ha bättre rutiner och lära sig behärska den situationen. Våra utflykter är alltid mysiga och barnen är glada. Jag älskar mina barn alltid och det ska man göra om man är en vettig mamma. Inget är viktigare än kärleken till sina barn. Stackars dina barn det är kanske bättre att ni stannar hemma om barnen ska behöva bli ledsna för att ni ska gå ut? Blir så ledsen av att läsa sådant här. Du borde skämmas! Är det här Årets Bloggmamma så vet jag inte vart världen är på väg! Hälsn. Åsa." 

och...

"("1,5-åring bytes mot Bag-in-box. (helst rött.)")" Du är för fan helt jävla sjuk i huvudet. Jävla idiot. Du borde fan fötts steril!!" (Anonym)

 
Tack för era mail. Nätkärleken svämmar över känner jag, haha. Jag vill faktiskt kommentera ovanstående lite. Inte för att jag tar illa vid mig eller känner att jag behöver försvara mig själv - men jag vill försvara de mammor som faktiskt känner som mig ibland. Dessutom svarar jag om någon tror att de kan sätta sig på mig. För sån é jag.

Återigen - och det kan inte skrivas för ofta: Det ÄR inte bara fantastiskt att vara mamma! Man KAN inte älska varje sekund av föräldraskapet och man MÅSTE få lov att känna att det är pest ibland! Livet är inte bara kramar, pyssel och pimpade små muffins och utflykter består inte bara av skratt och mysiga fikastunder på rosa filtar. DET ÄR INTE SÅ! Det är kaos ibland - och det är okej! Jag älskar (nästan) alltid mina barn - ibland hatar jag att vara mamma. Sån é jag! 

Jag skäms inte för att mina barn ibland får gå ut genom dörren ledsna. Jag tycker såklart att det är tråkigt - men jag skäms inte över det. För så är verkligheten. Åtminstone min. Jag planerar en mysig eftermiddag och packar fika. Jag lägger fram kläder till barnen, packar skötväska och ser till att Alice kissar. Sen ber jag dem klä på sig. Ibland går det jättebra - ibland blir det ett världskrig i hallen. Oftast kommer vi iväg. Ibland tröttnar jag efter en halvtimmes trotsande och ger upp. Är Alice på "fel" humör kvittar det hur jävla pedagogisk jag är och det är inte värt hur mycket energi som helst att få dricka kaffe utomhus. Ibland bryter Alice ihop för att en strumpa är blöt. Ibland för att Elton fick på sig skorna före henne. Ibland räcker det med att jackan inte går att knäppa. En liten sak kan ställa till ett helt helvete. Alice vrålar och skriker, kastar av sig skorna och alla kläder och springer in i sängen och lägger sig, Elton svettas och skriker för att han är varm och jag tröttnar på att tjata på och fjäska för Alice. Ibland går det att vända henne och locka med henne ut - ibland skiter jag i det. Ibland lyfter jag ut henne skrikandes i bilen. Såna é vi, haha. Och det är okej. 


Gällande min blogg och vad jag skriver i den: Jag har skrivit det förut och jag skriver det igen. Om inte kärleken till mina barn alltid lyser igenom det jag skriver så spelar det faktiskt ingen roll. Min blogg är ingen kärleksförklaring till min familj. Och mina barn lär sig inte vad kärlek är genom att läsa om den. Mina barn växer upp i en familj med en massa kärlek, humor, självdistans och de VET att de är älskade. Vi kan skratta åt varandra och åt oss själva, vi tar inte allt på så stort allvar. Det är viktiga egenskaper tycker jag. Men vi skrattar med hjärtat och vi vet att det är kärlek i skratten. Jag är övertygad om att mina barn kommer tycka att det är roligt att kunna titta tillbaka och se hur de var som små. Dessutom - är det sanningen. Det bästa jag kan ge dem är sanningen. När de får egna barn och sitter trötta och gråtfärdiga på kvällarna kan de läsa mina ord och känna "Det är skittufft ibland - men det är okej att känna så!".  

Gällande bytet mot en Bag-in-box och kommentaren om att jag borde fötts steril: När Elton var sjuk och låg och sov i min famn på sjukhuset tänkte jag "Jag ska ALDRIG mer skälla på dig!" Sen blev han frisk, haha. Den där "aldrig-skälla-mer-känslan" försvann ganska snabbt. Och ja, ibland hade det där bytet suttit fint! Jag hade med all säkerhet hämtat hem honom igen... ;) 

NU ska den här värdelösa mamman måla naglarna och packa ner det sista inför Finest Awards. Vi inleder resan imorgon förmiddag med en flaska bubbel på tåget - sen kan det ju bara bli lyckat! ;) Wish me luck i den stora staden - och håll tummarna för att jag inte snubblar eller går åt fel håll på röda mattan! Skönt att jag har MirAnna med mig - hon är en van minglare! Det är inte helt omöjligt att jag svimmar med tanke på hur hårt de där jävla "håll-in-fläsket-trosorna" sitter. Känner jag mig själv ligger de i en papperskorg inne på damernas innan klockan 22! För sån é jag! 



Ni som vill hålla er uppdaterade under vår resa hittar bloggens Facebooksida HÄR. Jag lovar att uppdatera Instagram flitigt och där hittar ni mig om ni söker på Meekatt...såklart. ;)

over and out.

//Meekatt...



63 kommentarer :

  1. Men förstår inte vissa människor ironi? Jag blir megaimponerad om hennes barn aldrig blir tjuriga eller ledsna under deras fina picknickar! Här är det preciiis som hos er och du gör mina dagar lättare...imorses fick minsta psykbryt för han lära borsta tänderna....och vid läggdax vart stora lessen för hans täcke va i tvätten....:O
    Håller tummarna för imon! Ha det bäst!!! <3

    SvaraRadera
  2. Underbart, Malin, helt underbart! :D
    Nej, livet som morsa är inte allted en dans på rosa rosor! Jag har två ongar som nu är stora och fortfarande blir jag skogstokig på dem ibland. Och fortfarande kan jag önska dem dit pepparn växer, i typ en sekund eller två. Skulle stundtals kunna dänga den ena med den andre.. ;)
    De har vuxit upp till fina unga vuxna som jag är stolt över och älskar mer än livet självt, skulle gladeligen gå genom eld och vatten för dem.
    Och det skulle ju du också göra för dina.
    Tror inte att någon med förnuftet på rätt plats någonsin tvivlar på det.
    Antar att det är osäkerhet eller otrygghet som får folk att fara ut på det sättet. Det är väl mest synd om dem, tänker jag..

    Hoppas du får en härlig resa. Jag har röstat nästan varje dag på dig, så nu hoppas jag att du vinner. Du kan ju ta en klunk när du passerar Göteborg och tänka på oss som käkar yoghurt till frukost ;)
    Stort Lycka till och kramen

    SvaraRadera
  3. Store kram med alle ønsker om at du vinder Finest mammablog.... og FnUCK mammamaffia'en (skrækkeligt fænomen) :D

    Tingeling.... (har jeg læst man skriver eller HUR) hahahaha

    SvaraRadera
  4. Jag älskar din blogg för den är verkligen en (h)ärligare blogg!
    Jag är så trött på alla som påstår att livet är guld och gröna skogar hela tiden för det är det verkligen inte och man får bli arg på sina barn ibland, dom får gråta och man får känna sig kass för det är så det är!
    Verkligheten.
    Ibland går vardagen som på räls och ibland är det som att frontalkrocka med en lastbil i 220 km/h, alla har dåliga dagar även dom små.
    Jag har fått så mkt skit pga hur jag är som mamma men jag är den bästa mamman min dotter kan ha och vi älskar varann, sen att hon är snart 3 år och svär ibland, jamen vadå då? Bättre att hon lär sig av mig än av ngn random människa på stan!?
    Människor måste lära sig att läsa mellan raderna och ta vissa saker med en nypa salt.
    Alla är för överseriösa nu för tiden, man ska alltid klaga på allt, allt ska vara så neutralt och jämnlikt som möjligt och snart kommer väl tjejer få en snopp opererad på sig direkt efter förlossningen bara för att samt att killar kommer få en fitta bara för att alla ska vara likadana.

    Som "ung mamma" har jag utstått en hel del och även en å annan soc anmälan men ärligt, det är nog bara för att jag är ung och allt ska vara "på ett visst sätt" nu förtiden, hade jag varit 38 och varit mamma på tidiga 90-talet så hade INGEN brytt sig.

    Nä, din blogg är helt fantastisk och jag hoppas verkligen att du tar hem priset för det förtjänar du stort!
    Fortsätt med din blogg för jag älskar att läsa den.

    Miljoner kramar från lilla mig

    SvaraRadera
  5. Ja herre gud är det enda jag kan säja om sånt där.
    Finns det VERKLIGEN familjen där ALLT är perfekt jämt eller är det bara önsketänkande eller nån som har tittat för djupt ner i bag-in-a-boxen?
    Det verkar ju FÖR otroligt.

    Jag ska sitta som klistrad vid instagrammen i morgon, så taight att du kommer att känna min andedräkt i nacken ;)
    Hoppas och håller tummarna.
    Och vinner du inte, då skiter vi i det, fär sånna är vi och SÅ jäkla viktigt är det inte. Det viktiga är att du inte får blod-förstoppning (eller vad det nu heter) av trosorna ;)

    Hälsningar
    Yohanna

    SvaraRadera
  6. "Våra utflykter är alltid mysiga och barnen är glada." Gissar att alla andra utflykter ställs in, eftersom barnen inte är glada nog. ;o)
    Du är bäst Malin, och det vet du. Håller tummar och tår för dig i tävlingen och har röstat så mycket jag bara har kunnat. Ta hand om er nu i storstaden och ha riktigt kul.

    SvaraRadera
  7. Ha det underbart härligt Muuuuusigt här uppe i "civilisationen"*skrattar*.

    Min vardag är så lik din m bråk i hallen så det är skrämmande... dock ej bib gillar inte vin. När jag ser en mamma el pappa "på stan" som förtvivlat kämpar m ungarnas kläder så känner jag "TACK - Jag är inte själv".....
    Komma till jobbet som en urvriden disktrasa efter en kaoslämning på dagis.....All energi man fått i sig genom frukosten är Totalt BORTA...Jag vill gå o lägga mig för jag är lika trött som om jag jobbat en hel dag o kl är 21....
    Så här KAN det vara att ha ett handikapp som inte SYNS.....att säga "bara skaffa rutiner" är som att säga till en blind det är bara att börja titta dig omkring.....


    Till Dig anonym nu talar jag för MIG Madde
    "Var glad att Du inte behöver slåss m dessa problem- men Du har andra problem som Du anonym behöver ta tag i...."

    SvaraRadera
  8. gud jag skrattar så jag gråter!! stackars den mamman, var gör hon av allt det arga? omg när det exploderar för det inte finns plats för mer i den undanskymda vrån!! o stackars stackars barnen som aldrig får lära sig att det är okej att vara arga, ledsna o sura! jag har 6 barn, vi ryker ihop som knattarna i kalle anka (ser framför er ett moln som det sticker ut en arm här, ett ben där..osv) alla är skitarga !! MEN sen reder vi ut alla kroppsdelarna (begreppen om vem som gjord vad o varför) o blir alla sams, vi ber om ursäkt om det behövs o tar emot ursäkter på rätt sätt.. om man inte får öva detta hemma som barn, var ska man lära sig det då? en sån enkel sak som morgonen här: ena sonen vaknar ALLTID med glatt humör, pigga direkt.. en dotter är fruktansvärt svårväckt o humöret tja.. urk.. så just nu har vi tolerans/överseende/förståelse-träning dvs, johan 12 år, glatt visslande o skojfrisk kolliderar ofelbart med elin 11 år, sur tvär o gapar o låter som en trasig grammofonskiva att -SLUTA sluta sluta... -mammmmaaaaaa johan bara retas! svar fr son: -mammma får man inte vara glad i det här huset el?!och jag mitt emellan säger (ibland gallskriker jag) till båda: nu är det såhär.. johan är glad o pigg direkt o elin är arg o sur tills hon kommit igång, båda måste vara vakna samtidigt, alltså, johan du får sjunga tystare o vänta med att skoja tills kl 9, o elin, du får stänga öronen litegran och försöka förstå att bror vill inget elakt.. om ni inte kan det får vi lösa det på nått annat sätt, du äter i soffan o du i köket.. och ja, ibland blir det bråk om vem som ska sitta i soffan.. tvn är ju på...hur många ggr har barnen inte gått ut genom olika dörrar i huset, gått med 50 m mellanrum till bussen.. MEN dom lär sig tolerans o förståelse för att alla INTE ÄR LIKADNA! och dom lär sig att idag får den ena men inte imorgon, då får jag.. livet är ju inte bara dans på rosor, varken som barn,tonåring, vuxen,ELLER MAMMA! det som händer i familjen när man är liten händer ju på arbetsplatsen när man är stor,(på vilken arbetsplats är det ALDRIG BRÅK?!) i verkliga livet och det är väl det vi mammor o pappor ska lära vår barn?! att kunna leva o fungera tillsammans med andra mäniskor? själv är jag häxan surtant tills jag fått i mig minst 5 cigg o 2 KANNOR kaffe..

    SvaraRadera
  9. Hejja dej! Det är fantastiskt roligt att se hur provicerade folk blir ibland och dina svar på tal är fan de bästa.

    Jag tror att de flesta av oss har ett väldigt stort behov om att FAKTISKT läsa om hur andra har det och att det finns fler som känner som sig själv. Föräldraskapet är inte alltid a nice walk in the park. Så fortsätt i samma härliga anda Malin och håll huvudet högt!

    SvaraRadera
  10. Malin, fortsätt alltid skriva som du gör. Det är en underbar känsla att få ta del av och dela det du är med om. Jag har också haft en helvetestimme. Jäklar vad jobbigt det var och hur befriande det var att läsa att fler är med om samma. Fast jag önskar ingen att vara det. ;) Du beskrev det så bra!
    Otal ggr har jag skällt på maken som ringt och meddelat att han är på väg hem för att sedan inte dyka upp hemma exakt den tid jag räknat ut att han ska vara hemma.
    Jag hade ju exakt disponerat min ork för dessa minutrar.
    Ang. rutiner
    Jag kan skaffa hur många rutiner som helst. JAG HAR rutiner. Det är bara det att mina barn inte hänger med på samma. Hur länge ska man orka höra sin egen röst säga samma saker vid samma tid på samma plats varje dag?
    Alltid är det något som helt plötsligt ramlar in i barnens huvud, som MÅSTE göras just när vi ska gå. Det spelar ingen roll hur mycket jag lockar, pockar, tjatar, blir arg, blir ledsen... Barnen kommer med när de är redo. Inte när jag vill. <3
    Marie

    SvaraRadera
  11. Åh vad jag önskar sådana där förnumstiga jävlar ett barn, eller två, med adhd. Det skulle stöka till det på ett välbehövligt vis i deras trånga hjärnor.

    SvaraRadera
  12. Vad ska man säga... Du är bara bäst! Sluta aldrig blogga och vara precis som du är! TACK för att du är du. Och jag hade varit mycket nöjd om jag hade varit en hälften så bra mamma som du...

    SvaraRadera
  13. Jäklar vad tröttsamt med dom som in i det sista måste hävda sig och ljuga om sina perfekta liv. Alla vet ju att det inte kan vara så! "Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte stöttar andra kvinnor" är en bok för somliga av dina mailare :-)

    Stoooort lycka till på galan! Har inte fb men litar på att det blir uppdatering här också ;-)

    Kram!

    Malin

    SvaraRadera
  14. Barn som vågar utmana sina föräldrar är lyckliga barn! De VET att de är älskade no matter what!
    Familjen von Trapp har säkert jääääättteroliga utflyckter i organiserad regi med nu ska vi göra det, sen det, sen det! Kul, verkligen!
    Å jag är inte anonym men kunde inte välja min googleprofil?

    SvaraRadera
  15. Att det bara finns människor som anser att det är perfekt hela tiden att vara förälder.... fattar inte.... hur gör dom?? Det där med byteshandel av barnen var ju en skitbra idé! Har annars bara tänkt "TA DOM!!!" utan o tänka på att jag faktiskt kan begära något tillbaka, typ en bag in box.... måste hålla det i tanken nästa gång, för ja, här tappar mamma lilla tålamodet då och då och jag är glad för dom bloggar jag har hittat där man faktiskt skriver öppet om att det är ok att vara arg och ledsen som förälder, att allt inte är en dans på rosor. Speciellt tacksam var jag när jag hade en arg lite bebis fastklistrad vid bröstet och en treåring som ville ha uppmärksamhet. Det var ok att känna att man hade tappat bort sig själv och vara arg över det, tack vare bloggare överlevde jag, för jag visste att det var ok att känna som jag kände. Tack för en underbar blogg och för att du delar med dig av din varma, kärleksfulla och kaotiska småbarns-vardag! Lycka till nu!

    SvaraRadera
    Svar
    1. De som anser att det är perfekt hela tiden ljuger helt enkelt. :-) Kanske bara för andra, eller för sig själv också.

      Radera
  16. Malin, jag älskar din blogg just för att du skriver som du gör. Ha en underbar resa! Varm kram

    SvaraRadera
  17. Tror inte det finns någon förälder som inte någongång velat byta bort sitt/sina barn jag vet att jag erbjudit mig att sälja dottern till lägst bjudande vissa dagar när allt varit trotsigt och man själv haft en dålig dag, dåliga dagar drabbar både vuxna och barn värst är det när dom inträffar samtidigt ;).
    Jag är glad att jag hittade din blogg som inte skriver om föräldraskapet som om det vore ett lyckorus som innebär lattedrickande, all tid i världen, supersnälla barn, nybakt bröd och allt hemlagat så ser inte vardagen ut för 99,9% av föräldrarna trots det så är det så 90% av föräldrabloggarnas liv ser ut hur går den ekvationen ihop.

    Lycka till i Stockholm.

    SvaraRadera
  18. Malin, jag hejar på dig! Du är fantastisk, jag hoppas att du vinner!
    Jag blir ledsen när jag läser om så trångsynta och perfekta människor som Åsa.

    Kram!

    SvaraRadera
  19. Jag blir så ARG när jag läser - klart att inte livet alltid e en dans på rosor. Vilken värld lever dom i?? O tror inte dom vet va självdistans e!! Hur många fina fasader e misär o missförhållanden innan för hemmets väggar... Men DE spelar kanske ingen roll...
    Grrr... Ha världen bästa resa, o njuuut av egentid!
    Kram kram... Lisa

    SvaraRadera
  20. En del männsikor har ingen självdistans. det är då ett som är säkert.

    Personligen hade jag en dotter som jag typ fick "kasta" in i bilen på väg hem från dagis, för att hon vägrade åka med hem. Oklädd trots 15 graders kyla. Den som provat att klä på en 2-åring med armar och ben som en förvuxen bläckfisk, och dessutom har lyckats kan ju tala om för mig hur de gjorde. Sedan kom vi hem och jag ställde ner den vrålande dottern i hallen.

    Där skrek hon tills hon slocknade. Pang. Fem minuter senare var det en kvittrande donna som vaknade. De är aptrötta de med efter en arbetsdag på dagis. Eller kanske har ett jävla morgonhumör som gör att minsta lilla gör att världen rasar.

    Så är barn, och vi vuxna med för den delen.

    SvaraRadera
  21. Malin! du är såååååååååå värd din plats på galan i Stockholm!
    Läser din blogg hela tiden, och älskar den!
    Har nu inga småbarn, fast mamma till 3 flickor, som jag till största delen tog hand om själv, då maken jobbade borta mycket under småbarnsåren.
    Kan skratta, gråta och nicka igenkännande när jag läser din blogg =)
    Tycker du är en fantastiskt bra mamma!!!
    Ibland pysslar du och styr du med dina ungar så mycket så man nästan börjar tro att NU håller Malin på att förvandlas till en maffiamamma!!! Sen kommer det förlösande inlägget 1,5 åring bytes mot en bag in box! =))))
    Härligt!! Nu är Malin tillbaka...
    Det är detta som gör att folk älskar dej så mycket, tror jag!
    Finns så mycket kärlek, humor, ironi i din blogg, fast även allvar , oro och sorg!
    Fortsätt skriv din blogg SOM DU VILL!
    Hoppas att det går bra på galan nu oxå! Håller tummar och tår =)
    Kramar Carina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kan intyga att Malin INTE håller på att hamna i Maffia-träsket. Det kommer aldrig att hända.
      Däremot känner jag ibland mig lite väl positiv i en del situationer, som om pappamaffian är ute efter mig? ;)

      Radera
    2. Haha Freddy, det är nog ingen risk, de törs inte ;)

      Radera
  22. Heja Malin!

    Du är superbra och det är bara o skita i dom där "lyckliga" människorna, oftast är det så att dom inte har det så bra egentligen därför måste dom spotta på någon...

    Hoppas det går bra för dig nu, ha en underbar resa!!

    Kram Ulrika

    SvaraRadera
  23. Har just börjat läsa din blogg och tycker det är UNDERBART att någon skriver som man faktiskt kan känna ibland. Jag har 4 barn och mer ofta än sällan blir d kaos skrik och gråt innan vi kommer iväg på utflykter och resor. Sen slutar det ofta bra ändå men det blir lätt kaos för en stund!
    Älskar mina barn gör jag med trots att man för korta stunder vill byta ut dem eller låna bort dem!

    SvaraRadera
  24. Fina, fina Malin! Din blogg är ju så UNDERBAR just för att du skriver sanningen! Livet är verkligen ingen dans på rosor och det är så skönt att någon verkligen vågar skriva sanningen! Ha det nu så underbart i Stockholm vännen! Jag håller tummarna för dig! KRAM

    SvaraRadera
  25. Sluta läs bloggen om man tycker att det är så störande! Sanningen är väl att ALLA mammor känner precis så, det är inte alltid en dans på rosor. You go meekatt!

    SvaraRadera
  26. Heja heja! jag har sagt det innan och jag säger det igen - du är BÄST!

    Jag skriver dagbok till mina barn som de ska kunna ha som en handbok när det blir vuxna och får egna barn. Där skriver jag bland annat alla roliga grejer de sagt och gjort genom åren men även om hur jobbiga de är och alla hyss de hittar på. De ska inte kunna säga som en viss medlem i vårt hushåll gör - Så där gjorde ALDRIG jag när jag var liten, det måste han/hon ha efter dig!!

    Ha det så trevligt på galan!
    Kram

    SvaraRadera
  27. Hur kan en mamma önska att en annan mamma föddes steril?!?! Vad är det för ondskefulla människor där ute?! Om man är det själv så skulle man nog aldrig ens önska sin värsta fiende såna saker, de har ju ingen aning om vad de snackar om förrän man själv är där och man ska vara riktigt försiktig med att önska ondskefulla saker om andra, det är INTE schysst!

    Det finns verkligen människor som inte förstår sig på ironi och dessa människor ska inte läsa din blogg!
    Jag förstår i alla fall av det du skriver att du älskar dina barn och du förmedlar hur verkligheten kan se ut för en vanlig barnfamilj med stor charm och ett stort hjärta, så fortsätt att vara du Malin!

    Kram
    Malin Larsson

    SvaraRadera
  28. Orkar inte regga mig så det får stå tråkig Anonym i raden men vill bara säga till Åsa: ha så kul i din sekt för i en vanlig normal familj är det upp och ner... Anonym som kommenterade: skämmes!

    Tack Malin för att du vågar skriva sanningar dag ut och dag in och delge oss ditt härliga liv. Vi med småbarn och vardagspussel förstår precis vad du menar. Jösses om man fick vara själv på en bergstopp ibland... det enda man vill... sedan kommer skitungen man nyss ville vara ifred från och pussar en snorblandad puss och plötsligt är livet lite bättre...

    Lycka till på galan och måtte de som reagerar fel hålla sig borta från din blogg och sluta stjäla din energi. De är inte värdiga dig Malin!!!

    SvaraRadera
  29. Hej!
    Jag är lärare åk 1-3 sedan 19 år tillbaka. Jag tycker att barn under de senaste 10 åren gradvis har blivit mer och mer emotionellt handikappade. Barn förväntar sig full service och inget eget ansvar. Föräldrar verkar vilja skydda sina barn mot allt obehagligt och farligt vilket jag tycker mig märka genom att dagens barn inte kan lösa egna konflikter. De har aldrig mött motstånd och ärliga känslor. Vi måste sluta dölja våra känslor, stå för vad du känner men glöm inte att prata om det efteråt. Det är så man tränar känslorna!
    Tack Malin för en fantastiskt blogg, jag har röstat på dig!

    SvaraRadera
  30. Äh, du är bäst! Strunta i de där surpupporna :-)

    SvaraRadera
  31. Malin, Malin, Malin! Lova att du verkligen inte tar åt dig eller ens lägger detta på minnet av vad det står i de arga mailen. Vi är så många som hejar på dig, tycker du är fantastisk och är typ beroende utav din blogg eftersom du beskriver vardagen som den är utan krusiduller eller inlindat i rosa moln och det är en befrielse att få läsa eftersom många av oss känner igen allt. Jag skulle så himla gärna vilja möta dessa medlemmar utav mammamaffian öga mot öga men då tror jag dessvärre inte de hade yppat så mycket. Det är lätt att som anonym sitta och säga en massa saker bakom en datorskärm men jag tror få hade haft den staken i sig i verkligheten. Dessutom så är det bland det knäppaste jag har hört. Personerna som har skrivit detta till dig saknar följande: 1.Humor 2.Verklighetsuppfattning 3.Sunt förnuft och slutligen 4.Självdistans. Hoppas att ni som skrev mailen läser detta och tar åt er riktigt ordentligt och kanske lär er en läxa att livet är både upp- och nedgångar, glädje och sorg, skratt och gråt osv. Med det sagt önskar jag dig katten högsta pott på Finest! Du borde vinna! :)

    SvaraRadera
  32. You go girl, vill man inte läsa så hade iaf jag slutat..jag fortsätter följa dig!!

    SvaraRadera
  33. Tror ärligt talat att den där Åsa LJUGER... Barn är barn och de har ofta en annan vilja än sina föräldrar och då blir det konflikter som måste lösas eller ridas ut... Hon måste ju agera med järnhand i sin familj och inte tillåta andra åsikter än sina egna i sitt hem... Varför lyssna på henne av huvudtaget...

    Lycka till på FÄSTEN!!! ...och ha det så superkul...<3 KRAMISAR

    SvaraRadera
  34. Idag frågade jag dagis om dem kunde avliva sonen. En trasig (ny) telefon och 40-minuters klädbrottning va den meningen byggd på. Blir så jävla trött på alla dessa mammor som tror att dem har världens snällaste barn som aldrig gör nått - ni LJUGER(!) öppna ögonen för fan!

    SvaraRadera
  35. Only dead fish follow the stream!
    Här finns inte en enda död fisk. Båda mina barn går sin egen väg, tacka fan för det! Att det sen innebär att allt vi tar oss för blir halvkaotiskt. Ja, tacka fan för det också.

    Rebecca (utan lilla J)

    SvaraRadera
  36. Visst, allt kan vara perfekt. Men till vilket pris? Olyckliga barn som inte vågar ha någon annan åsikt än sina föräldrar? Eller lyckliga barn som lär sig vara självständiga (och älskade)? Alla barn är olika, och alla åldrar har olika bekymmer, så är det bara. *kramar* i massor till dig! Alla vågar inte berätta hur en vanlig dag ser ut - tack för att du gör det!

    SvaraRadera
  37. Åsa; Men sluta läsa då om du stör dej så mycket.
    Det är ju frivilligt att läsa här.

    SvaraRadera
  38. Du är grym & dessa elaka mail, vilka 0:or...

    SvaraRadera
  39. Jag undrar mest hur hennes barn aldrig kan vara ledsna. Är de robotar? Tillåts de inte hela sitt känsloregister? Får de alltid precis exakt som de vill? Om mina barn aldrig var ledsna skulle jag börja fundera på vad som var fel.

    SvaraRadera
  40. Skit i stolpskotten. Det är så skönt att få läsa ärlighet. Du sätter ord på många av mina tankar. jag skäms inte för jag älskar mina barn fast det finns mörka stunder .
    Lycka till på finest

    SvaraRadera
  41. Nej människor med den humorn skulle läsa dödsannonserna istället. Man måste väl kunna unna sig skratt och självironi ? Livet som småbarnsförälder är inte piece of cake men man hade inte velat byta bort det för något i världen.Håller tummarna för dig !

    SvaraRadera
  42. Namnen i söder :)12 februari 2013 19:06

    HEJA GOA DU!!!!! Du vet ju redan vad jag tycker..... och att dom som inte fattar det du läser fulltändigt är utan humor. Herregud så många gånger man önskat man kunde byta ut barnen mot nåt annat... ja när allt varit skit, svårt, jobbigt & pestigt... Den som tror man kan leva ett rosenrött, konfliktfritt & okladdigt liv med barn, räck upp handen NU!

    Nä, tänkte väl det....... Inte många händer i luften där inte... Däremot räcker jag upp handen när någon undrar om Meekatt ska vinna hela skiten där uppe i 08-city....

    Poss & kram från prima ballerina utan skridskor... ;) Nästa vecka festar vi till det & firar din Stockholmstripp... dock tänker jag INTE moona tillsammans med dig... :)

    SvaraRadera
  43. Tack för en underbar blog! Nu vet jag att jag inte är onormal eller ensam i världen att tycka att det ibland är tufft att vara mamma. DET är guld värt <3

    Jag har träffat alldeles för många som signaturen "Åsa". HERREGUD - föräldragruppen på BVC är full av dem! Försökte skoja till det lite och skämta första gången jag var där. Skulle jag inte gjort! Om blickar kunde döda...

    Håller tummarna för dig och hoppas du vinner!

    SvaraRadera
  44. Ha, ha, ha! "Våra utflykter är alltid mysiga och barnen är glada." Jo säkert! Fan vad roligt. Jag kan inte sluta skratta!!

    SvaraRadera
  45. Känner igen mig så väl i att det lätt blir kaos när man gör någon ting. Minsta lilla som inte går som 3-åringen tänkt sig och det blir ramaskri!! Då är det inte så roligt att vara mamma. Men det går över och man blir vänner... tills nästa gång... Haha!
    Lycka till i stora staden!

    SvaraRadera
  46. Om det inte finns upp- och nedgångar i ens liv.......så betyder det att man är död!
    Du är bara så bra Malin!! Den som inte velat byta bort sina barn, sälja dom etc LJUGER!
    När min dotter var 15 sa jag till henne: "När du var 15 månader kunde jag ätit upp dig och nu ångrar jag att jag inte gjorde det" hahaha
    Fortsätt skriv precis som du gör!
    Kram

    SvaraRadera
  47. Det är så härligt att läsa din blogg ! För precis så där känner man oavsett hur gamla ens barn är. Mina " barn " är snart 19 o 20 år... Vet inte hur många gånger jag har velat sälja dem för högst bjudande eller slängt med en hundring för besväret.

    Men de stunderna är ju bara en liten lite del av livet !
    Igår kväll när jag gick o la mig var jag så tacksam att mina bägge ungar var hemma och hade det bra ... Att jag kunde säga God natt ! Sänk ljudet För FAAN ! För jag ska sova :)

    Det är kärlek i vår familj !

    SvaraRadera
  48. Du har en helt fantastisk blogg och du är allt annat än en värdelös mamma! Fortsätt förgylla min dag :-).
    Kram

    SvaraRadera
  49. Du har en helt fantastisk blogg och du är allt annat än en värdelös mamma! Fortsätt förgylla min dag :-)
    Kram

    SvaraRadera
  50. Vissa människor har helt enkelt varken humor eller självinsikt. Tack för din uppfriskande ärlighet, det uppskattas av mig som oftast känner mig som allt annat än någon perfekt mamma.

    Jisses, jag som ibland kan känna att enda anledningen till att jag skulle ens överväga att skaffa ett barn till var att man i såna fall kunde ta den ena för att slå den andre med *fnissar* Och nej...jag varken förespråkar eller utövar barnaga innan nån humorlös som läser kommentaren spräcker en blodåder eller två :D

    SvaraRadera
  51. Vissa människor kan tydligen inte sortera sant, lite överdrivet mm. Hade det funnits blogg när mina barn var små så undrar jag vad där hade stått i den. 3 barn som jag stannade hemma hos plus att jag hade 2-3 extra barn. Det var inte en dans på rosor minsann. Nu har jag ett barnbarn och ett till på väg så nu är det mest det jag bloggar om men det är stor skillnad på att vara mamma och mormor. Man lämnar hem dem efter ett tag igen och så får man vila tills nästa gång.

    SvaraRadera
  52. haha vilka människor det finns alltså, att älska någon är inte att viga varje lediga minut till att visa sin kärlek i ord eller bild, eller gör folk det med sina partners också.
    visst fan behöver man några glas vin eller bara stänga in sej ibland, just den därn känslan att man vill byta ut dom eller lämna igen dom går ju lika snabbt över som den kom(efter dom där glasen vin alltså).
    att älska är att ge trygghet och värme, visa respekt och ödmjukhet och det gör alla som älskar på sina olika sätt.
    poängen är val att har man en blogg så får man skit hur man än gör för det kommer alltid finnas männsikor som inte fattar hur nån kan tycka tänka och agera som dom själva och deras sätt är alltid rätt.
    jag skiter hur andra uppfattar hur jag är med mina barn så länge mina barn uppfattar att jag älskar dom och jag ser att dom mår bra.
    stå på dej Malin

    SvaraRadera
  53. Det bästa med att du publicerar såna här knasiga mail är ju alla fina kommentarer som blir till pepp för oss alla helt vanliga, glada, arga, snälla, dumma, otillräckliga, FANTASTISKA föräldrar!! Tack för bloggen, Malin!

    SvaraRadera
  54. -Väl rutet Malin! Och jag håller med alla ovanstående (förutom den där knäpp-anonym, men den har du tydligen redan rensat bort). Själv är jag ensamlevande man utan både barn och familj, men jag följer din blogg ändå, och älskar den! Om jag någon gång under en dag är på dåligt humör rent allmänt och känner att jag behöver få glädjen tillbaks och ett leende på mina läppar, så går jag bara in och läser något inlägg på din blogg, så får jag glädjen tillbaks.

    Och till och med jag, som inte har några egna barn, fattar hur oändligt mycket du älskar dina barn, och hur oändligt mycket de älskar dig också - och att de är lyckliga barn (om än småbarnsgriniga ibland). De kommer älska dig hela livet för allt du gjort/gör för dem, och när de blir såpass stora att de själva kan läsa din blogg så är jag övertygad att de kommer älska dig ännu mer, för att de kommer att förstå vilka utmaningar det kan vara - men samtidigt också vilken glädje det i långa loppet innebär - att ha och uppfostra barn.

    Jag är övertygad om att de kommer skratta gott åt alla äventyr och strapatser de kommer läsa att ni gått igenom, och de kommer själva lära sig massor om hur man uppfostrar barn. Hur kanon kommer det inte vara att kunna läsa om sin egen uppväxt och historia, svart på vitt, och inte behöva förlita sig på bara några få vaga minnen. Mycket bättre än gammeldags fotopärmar! Din (b)logg kommer också vara en utmärkt lärobok och ett bra stöd för dem när de så småningom ska uppfostra egna ungar.

    -Jättestort lycka till i Sthlm, och jag hoppas verkligen du vinner. Men om du inte gör det, så ska du ändå känna att du ändå vet att DU ÄR BÄST! För det är du, ta mig fan! :D

    SvaraRadera
  55. Den som säger att det ALLTID är underbart att vara mamma ljuger. Den som säger att deras barn ALLTID är glada och nöjda har nog bara påhittade barn. Vissa dagar längtar jag till barnen har gått och lagt sig så jag kan få krypa ner i soffan i lugn och ro. Men känslan av att se deras leende på morgonen efter är alltid större. Ibland längtar jag till måndagen då de ska till förskolan igen, men lyckan att få hämta hem dem igen är obeskrivlig. Du som lever i den här drömvärlden borde skriva en bok, den kommer troligtvis kallas saga, men så kan vi andra få se hur otroligt underbart det tydligen kan vara... Du är säkert en av de här personerna som även blir upprörd av facebookgrupper som "hästar finns inte...". Ni utan känsla för ironi och självdistans. Lev vidare i din saga och leta dig till en annan blogg, eller skapa en?!

    Lycka till idag Meekatt, jag hejar på dig!

    SvaraRadera
  56. Det är inte alltid underbart att vara förälder. Det är allmänt kaos och ibland riktigt... jobbigt. De flesta dagarna älskar jag att vara mamma men ibland fylls jag av känslan av att jag bara vill komma bort - och precis som Malin säger så är det helt normalt att tycka, tänka och känna så. Det är bara en av känslorna som ingår i hela det spektrumet som innebär att vara förälder.
    Det är bättre att vara ärlig och skriva det man känner, det gör jag också, men det viktigaste är att man har distans till det hela och att man visar sina barn "in action" hur mycket man älskar dom. Och det gör Malin! Och många och massor med andra och ni som påstår att man inte kan älska sina barn, är dålig som förälder eller önskar någon sterilitet - är nästan helt övertygad om att det är just ni som lever i er fantasibubbla och inte i den verkliga verkligheten som kommer få checka ut era barn från fyllecell någon dag för ni ser inte livet som det ser ut - ni ser bara er lilla rosa bubbla med hembakade bullar...

    Jag är och resonerar mycket som Malin - och vet ni? Mina barn säger dagligen till mig att dom älskar mig och att dom är GLADA för att jag faktiskt är just som jag ÄR! Idag är dom 14, 17 & 22 år gamla - och alla deras kompisar vill ha en mamma som mig för att jag... just det - lever i verkligheten som den ser ut!

    Så skit ner er någonstans eller gräv ner er och när ni blivit vuxna kan ni komma fram ur er bubbla/grop och börja leva det som heter livet...

    Kram Malin!

    SvaraRadera
  57. Men det är ju så föräldraskapet är - himmel och helvete dagarna i ända. Den som säger något annat ljuger. Hur det sen växlar mellan detta himmel och helvete varierar. Vissa dagar känns det som att man fastnat i helvetet och andra gånger sträcker sig helvetet över en lämning på förskolan. Jag skulle aldrig överleva om jag inte fick kräka ur mig hur less jag är ibland. Tack för en bra och upplyftande blogg!

    SvaraRadera
  58. Hemma hos oss kommmer vi fortfarande ihåg när vi klädde julgranen år 2010 som ett fantastiskt "moment in life". Det gick precis som vi tänkt oss alla var glada (barnen 2 och 5 typ) och höll sams, inga trasiga saker, ingen var missnöjd! Det händer ju aldrig! Livet som förälder det går upp och det går ner - så är det bara.

    SvaraRadera
  59. Men gode.. O för sjutton.. kan bara undra en sak.. Varför läser dessa människorna din blogg överhuvudtaget om de stör sig på vad du skriver?? Min enda tanke är.. Vad tråkigt de där människorna måste ha som inte kan ta ett skämt & som dessutom är tvungna att ha sådana perfekta utflykter hela tiden.. hi.. hi!!

    SvaraRadera
  60. Jag läser din blogg lite då och då och det är skönt att läsa om hur det verkligen är. Det finns SÅ många gullegull-bloggar, där det bara står hur fantastiskt livet är, och det bara är rosa cupcakes och underbara barn. Tänkte faktiskt på dig i morse, när sonen skrek åt mig att gå upp (har lite svårt för det ibland). Skönt att veta att andra har det som en själv, det behövs verkligen en sån här blogg som motvikt mot alla andra. Tack för det!

    SvaraRadera