söndag 27 januari 2013

Döden, kroppen & Mackor!

Igår åkte Alice och jag iväg för att köpa lördagsgodis. På vägen dit hade vi en jättehärlig diskussion i bilen. Ibland slås jag av hur klok hon är...min lilla tös.

"Mamma? När man dör så kommer man ju till himmelen..?" 

"Ja, många tror att det är så. Men man vet ju inte säkert förrän man är död. Men det är en fin tanke tycker jag."

"Men mamma? Hur kan kroppen vara både där uppe och där nere?"

"Vad menar du?"

"Ja, man dör ju och då har man begravning och gräver ner dom. Hur kommer kroppen upp igen?"

(Det vet väl fan inte jag?!) "Det är kanske som magi? Jag vet faktiskt inte. Det är kanske själen bara som åker upp?" 

"Men MAMMA?! Hur vet man hur mormors själ ser ut då utan kroppen?"

"Ja...jag vet inte riktigt. Men när jag tänker på det så tänker jag ju att de har kroppar där uppe. De kanske får en ny frisk kropp som håller i all evighet...och den man har här på jorden...den håller bara i 100 år?"

"Men mamma?! (Det är mycket "men mamma?" nu, haha) Du säger ju att man dör och att man lägger kroppen i en kista då. Var lägger man huvudet?"

(Gode gud?! haha) "Man delar inte på kroppen. Huvudet sitter kvar och man lägger hela människan i en kista."

"Jahaaa! Vilken tur! Annars hade man fått ha en liten kista uppepå med huvudet i ju!"

(Haha, usch!?!) Det hade ju varit lite konstigt. Men kroppar kan ju gå i sönder i olyckor. Och jag tror inte man har en trasig kropp i himlen. Så man får nog en ny."

"Ja, så måste det va mamma. Du är smart du!"

"Vi får ju se det när vi är döda...vad som händer. Men jag hoppas ju att jag får träffa mormor då. Och att du kommer dit sen efter jättelång tid så att vi kan träffas alla."

"PRECIS innan jag dör - DÅ ska jag ta på mig en "rygga" (<-- ryggsäck) FULL med katter!! Mormor älskade ju katter och då ska jag ta med mig en "rygga" full med katter! Och några mackor! DET lär dom inte ha där uppe. De har säkert bara kakor och då saknar mormor nog mackor...och oss."

 Klokaste tösen jag vet

//Meekatt...

22 kommentarer :

  1. Fina, kloka tankar!

    SvaraRadera
  2. Namnen i söder :)27 januari 2013 12:18

    Kloka Alice som bara svämmar över med kärlek..... <3 och hennes lika kloka mamma... :)

    Kramis

    SvaraRadera
  3. Barn säger då dom mest kloka sakerna. Hela deras sätt att se på livet och allt.. det är så enkelt... varför växer man ifrån det....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag säger alltid det till Alice när hon tjatar om att hon vill "bli stor". NJUT av att vara barn. Allt är mycket enklare då...

      Radera
  4. FINA UNDERBARA KRAVALLIS! Och fina du mamma Malin med så kloka svar till en funderande 5-åring!

    Kärlek till er!
    Farmor Ellen

    SvaraRadera
  5. Jag halkade in på denna blogg efter att ha kännt igen dig på HP´s hemsida. Nu sitter jag här på jobbet (hmm) och har precis messat ut till mina "mamma-tjej-kompisar" att dem måste få uppleva det jag precis gjort. Tror aldrig jag har klickat runt på en sida med en sån iver tidigare.
    Flabbat och gråtit om vartannat!
    Jag har blivit Meekattifierad =) / Filippa

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, välkommen in hit! :)

      Vad kul! "Meekattifierad" - hahaha.

      Radera
  6. Lilla fina tjejen. Har en sexåring som säger Varför då till allt. Det är också jättegulligt (not) haha

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, det gjorde Alice när hon var tre. Kommer det igen?!

      Radera
  7. Sådan mor sådan dotter - Klok :)

    SvaraRadera
  8. Jag igen..
    Du vet när man är nånstans (oftast utomlands) så kan man ha känslan av att man vill dela just den upplevelsen med nära och kära där hemma?!
    Så är känslan när jag läser din blogg,hoppas andra läser och flabbar det jag just skrattat åt. -var bara tvungen- / Filippa

    SvaraRadera
  9. Så söt hon är Alice.Kram till er båda!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, mammas sötis. Kram till dig! <3

      Radera
  10. Peeeuw så fint och så mycket tankar hos lilla tussan<3

    SvaraRadera
  11. Så mycket funderingar och smarta tankar som finns i en liten person.

    SvaraRadera
  12. Fina Alice! Min pappa gick bort i lördags, det känns så oerhört ofattbart, övermäktigt och orättvist på alla sätt. Saknad, sorg kan bevisligen ge fysisk smärta också ovanpå allt det emotionella. Min lilla dotter Saga har också mycket funderingar och tankar. Så liten, men så klok och oj vad hon kan trösta mig som ingen annan! Kram

    SvaraRadera