onsdag 5 december 2012

Medicin för själen!

Att reparera ett trasigt mammahjärta efter lämningen from hell...


Alice var glad trots duschbråk och inställt julkalendertittande i morse. Hon gick in glatt och vinkade. Elton...bröt ihop och skrek hysteriskt - igen. Åh, jag hatar det!! Hatar att lämna honom sådär...det är så fel att gå ifrån sina barn när de är ledsna. Men han måste ju vänja sig. Snart kommer han behöva vara där mer än sina 3 timmar. Jag lämnade med gråten i halsen, gröt ihop i bilen och körde in till fiket i Laholm. Nu sitter jag här och jobbar på min affärsplan som ska lämnas in imorgon. Jag har ringt dagis ett par gånger men ingen svarar. Men ja, de hade ju ringt om det var kris...så jag ska försöka släppa det, trycka i mig en bit kladdkaka sätta mig in i det här med bokföring...

over and out.

//Meekatt...

32 kommentarer :

  1. Stor kram .. och försöker äta chokladkakan genom datorn, tack!

    SvaraRadera
  2. Antagligen svarar de inte på dagis för att de är ute och har hur kul som helst i snön! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, man kan ju hoppas det! ;)

      Radera
  3. Inte för att det är någon tröst kanske, men när jag skulle lämna min minsta på dagis så gallskrek han varje lämning i 9 månader.
    Det var absolut ingen hit. När en av personalen sen gick på föräldraledighet så slutade han gråta vid lämning.
    Det gör så ont i mammahjärtat men man måste ju tyvärr :-(

    SvaraRadera
    Svar
    1. NIO månader? Jag dör lite... Hur orkar man det?!

      Radera
  4. Stor kram!! Jag har just tryckt i mig saffranskaka...

    SvaraRadera
  5. Jag lider med dig...

    Kramar!

    SvaraRadera
  6. Aw, håller tummarna för att det blir bättre snart. :C

    SvaraRadera
  7. Det blir bättre. Det tog oss en månad att skola in vår pojke men värsta gråt varje morgon. Vi mådde fruktansvärt men det blev riktigt bra ändå

    Håll ut bara och låtsas att du är såååå glad just då, gråta kan du göra när du gått därifrån. Förstår dig helt och hållet!!

    Så meekatt ska bli ett AB:) Vad roligt att det går så bra för dig! E Mega kass på att skriva kommentarer men absolut älskar din blogg!
    Stor kram!
    /Anela

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, vi får hålla ut helt enkelt... Jag biter ihop tills vi vinkat sen gråter jag hela vägen hem, haha.

      Ja, det är lite spännande. ;) Vad kul att du gillar bloggen!

      Kram!

      Radera
  8. Världens bästa dagis fixar det. Det blir bra, ska du se <3
    Kram Nina!

    SvaraRadera
  9. Cecilia mamma till Albin5 december 2012 13:00

    Jag har själv jobbat på förskola och oftast så slutar de gråta när föräldern/föräldrarna går... :D När de kommer på att det finns roliga saker att leka med och kompisar där. Men förstår dig! Snart måste jag skola in min lilla Albin med och det ser jag INTE fram emotQ JAg vill bara vara hemma och vara med honom men man måste ju söka jobb också!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, man vill ha dem hemma...men ändå inte. Jag behöver få iväg honom några timmar så att jag kan fixa med mitt och han behöver komma igång med dagis. Men det är gott att hämta honom - bästa stunden på dagen!

      Radera
  10. Käraste Malin... njut Du av Din kladdkaka. Barnen har det bra. Du behöver också ha egen-tid för att orka med vardagen och Ditt bloggande som har blivit som ett måste-läsa-varje-dag för mig.
    Puss o kram från Din gamla :-)ngrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack fina du! Vad glad jag är att du hittat in hit!

      Puss & Kram!

      Radera
  11. Usch det är inte skoj att lämna sina barn när de är så där ledsna.
    Bra att du får lite mammatröst till fika :) Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, choklad är bästa medicinen mot hjärteont. ;)

      Kram!

      Radera
  12. Man VET ju att det går över så fort man har gått men känslan som det ger, att vara en totalt värdelös förälder som dessutom lämnar bort sitt barn,,,huva, inte bra alls. Hoppas det går bättre så småningom.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, den där känslan...att gå ifrån sitt barn när han/hon är ledsen är helt emot naturen...

      Radera
  13. Håll ut! Skolade om min minste i augusti och första veckan gick bra...sen vände det och blev värre och värre! Efter några veckor lättade det igen och han började gilla det, då bröt han benet och fick gå gipsad 4v. Hurra, eller inte... Men nu är vi tillbaka på banan igen och det funkar jättebra! Så håll ut!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh, vilken otur!! Skönt att ni är på banan igen! Hoppas det fortsätter gå bra för er nu!

      Kram!

      Radera
  14. Vet precis hur det kan vara, min Elin grät vid varje lämning fyra dagar i veckan från mars 2008 till september 2009, då plötsligt var hon mogen att vara på dagis och trivdes bra.
    Nu är Elin 6år och ja problem och trots är fortfarande vardag hemma hos oss, det tjafsas om allt från kläder, mat, läggning, dator etc men det blir förhoppningsbättre om så där 10 år.

    Gillar Din blogg, Din verklighet stämmer bra in på livet, känns sann å inte uppdiktad.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, det är bara att kämpa på alltså. Det går inte över...på länge?! ;)

      Tack, vad kul att du trivs här inne!

      Radera
  15. Mmm namnam vad gott. Ha en toppen onsdag.

    SvaraRadera