fredag 5 oktober 2012

Invigning, Mens & Ekipaget from hell?

Ja, igår var det alltså dags för invigning av min nya fina cykelvagn ifrån Lifequality Products. Nu hittade jag tyvärr inte mina gamla neonfärgade cykelbyxor ifrån 1991 så det fick duga med jeans. Det funkade i och för sig bra med jeans 1991 också. Jag hade antingen mens eller ont i foten varje tisdag - året om - och cykelbyxorna låg fint i gympapåsen genom hela skoltiden. Kan vara därför jag är tjock... Eller jag menar såklart att det är TACK VARE DET som jag är helt rynkfri än. Jag envisas med att hålla Semlevolangerna spända och än så länge har jag lyckats hålla rynkorna på avstånd. Freddy däremot, mannen med cravings för Kellogg's Special...han har minsann fått lite rynkor. Ni ser! Jag har överlistat systemet...


Men ja, åter till cyklingen. JÄVLAR vad jobbigt det var!? Hallå!? Här snackar vi nära-döden-upplevelse utan dess like! Hur är det ens möjligt att ha så dålig kondis som jag har?! 

Jag spände fast Elton i vagnen och ledde ut mitt ekipage på gatan. Glatt hoppade jag upp på mammas gamla cykel för att ratta mot dagis och en förväntansfull Alice som längtat efter att få åka cykelvagn. Men...det tog stopp direkt. "Aaaaah, BROMSEN ligger till" tänkte jag och hoppade snabbt av igen. Broms?! På vadå? Jag är en idiot. Ekipaget var inte bromsat - det var TUNGT! Jag hoppade upp igen och växlade ner i 1:an och började trampa. Gode gud...det där var fruktansvärt. Jag kämpade mig anfådd fram till dagis. Halvvägs mötte jag hurtiga pappa Micke som var ute och sprang. Jag flåsade ur mig något i stil med "Gode Gud! Jag dör! Hur tänkte jag? Detta är hemskt!" samtidigt som jag trampade på för kung och fosterland. Det var INTE läge att stanna det här ekipaget. Och ja, det var kanske lite väl mycket onödig information jag fick ur mig där - men sån é jag!

Alice sprang ut mot cykelvagnen och kastade sig in i den. Lyckligare har jag inte sett henne på länge. Hon vrålade "VI SKA ÅKA CYKELVAAAAGN!" till alla hon mötte på vägen ut ifrån dagis och jag insåg att det inte skulle räcka med snabbaste vägen hem. Här fick jag en idiotisk idé... "Vi åker till Maxi och köper Kanelbullar! Det är ju "Kanelbullens dag" idag!" Samtidigt som jag sa det insåg jag hur dumt det var. Vadå "åker"?! Men barnen jublade i vagnen så det var bara att börja trampa. Det kändes...som om jag bar runt på hela jävla huset där bakom mig! Jag vet...jag måste börja träna. Om jag inte får mens...

Meekatt casa...på hjul?

Halvvägs till Maxi hade jag både håll i sidan och kramp i låren men det var bara att trampa på. Hur kan alla jävla supermorsor se så glada och hurtiga ut när de drar runt på sina cykelvagnar?! Jag måste ha sett döende ut?! 

Väl framme på Maxi köpte vi Kanelbullar och dricka till den döende modern, sen var det dags för hemfärd. Planen var att vi skulle svänga inom finaste Inger och Kjell och överraska med kanelbullar. Jag lyckades få upp farten på ekipaget from hell och svängde ut på stora vägen. Här fick jag hjärnsläpp och svängde åt FEL håll och insåg att jag var på väg mot rondellen. Mobilen ringde och supermorsa som jag är så fiskade jag upp den ur min ihopknycklade Pradaväska i cykelkorgen. "Hej pappa!! Jo, det är bra! Jag CYKLAR! Och jag dör nog snart!" Plötsligt inser jag att jag befinner mig MITT I den stora rondellen utanför Maxi - mitt i vägen! Med snigelhastighet och tutande bilar tar jag mig sakta men säkert runt skiten - med en hand på styret och mobilen i örat skrikandes "Pappa?! FÅR man cykla mitt i rondellen?!" Hur hamnade jag här?! Och var fan ska man cykla när man har en hel stad hängandes efter sig!?


Pappa sa något om cykelvägar innan han la på luren men vid detta laget var jag så andfådd att jag höll på att spy i cykelkorgen. Jag lyckades ta mig ner på Kustvägen (den långa raksträckan som går genom Mellbystrand) och tänkte att "Nu är jag ju nästan hemma igen!" Alice vrålade "Fortare mamma!! Fortare!!" och Elton hängde på med ett och annat "Moooooh!" Ja, jag misstänker att det gav en viss Mooooh-känsla att se mig bakifrån flåsandes i 5 km/timmen genom Mellbystrand. Fan. Jag MÅSTE börja träna! Ja, om jag inte får mens...

Jag trampade på medan låren brände och jag kände att jag var helt lila i ansiktet. Andas hade jag inte gjort på flera minuter. Då började jag möta FÖRÄLDRARNA! Jävlar!! Här kom jag mitt i rusningen i "halv-två-hämtningen" och i varenda jävla bil satt det en glad (och antagligen chockad) förälder och vinkade åt eländet på cykelbanan. NU kunde jag ju inte stanna!? MY GOD! Jag har aldrig behövt en fetto-paus mer än vad jag gjorde här men man kan ju inte stanna...för att andas(?!) när hela Mellbystrand kör förbi! Det var bara att lägga på mitt mentalt ostabila leende och trampa vidare - nu utan känsel i benen. DÖD åt cykelvagnen!!

När jag passerat dagis och kommit fram till vandrarhemmet svängde jag snabbt in på en sidoväg och kastade mig av cykeln. Här dog jag lite. Samtidigt som jag flåsade värre än om jag hade sprungit en mil rotade jag i väskan efter något drickbart. Jag hittade en bebisdricka "med smak av päron" och svalde den hel, med förpackning och allt...typ. Alice tittade medlidande på mig och sa "Mamma, ska vi gå lite?" Haha, ja...det hade ju varit en syn det. En 4-åring och en 1-åring gåendes bakom ekipaget from hell...i sina små cykelhjälmar. "Nejdå lilla hjärtat! Mamma var bara lite törstig!" Här funderade jag lite snabbt över hur man skulle kunna identifiera min blekfeta kropp om jag dog just här. Har jag egentligen lagt in något "I-nödläge-nr" på min telefon? Jag vet att jag gjorde det för något år sedan men när Freddy såg att jag skrivit "ICA" istället för "ICE" mobbade han ut mig och jag tog bort det. Han ville tydligen inte bli "ICA-Freddy" med folket..?

 Skämsmössan på. "In Case of Amergency" = ICA-Freddy!

Jag kan ju lika gärna erkänna att Inger och Kjell inte fick några kanelbullar. När jag tittade ner mot Måsvägen kände jag "Ner kommer jag...men UPP kommer jag ALDRIG!"...så jag får helt enkelt bjuda dem på fika en annan dag - när jag övat upp min kondition. Jag har ALDRIG varit så glad över att komma hem...levande. Tack gode Geishagud!


Elton vägrade lämna cykelvagnen och satt kvar i en halvtimme efter att vi kommit hem. På kvällen ställde jag in hela ekipaget i vinterträdgården och fem minuter senare satt Elton i vagnen med Mamma Mu-boken i högsta hugg. Ja, jag inser ju...att jag måste göra om det här...även om jag får mens. Nästa gång behöver jag dock inte känna behovet av att varna Mellbystrandsborna på Facebook innan jag ger mig ut. INGEN riskerar att komma till skada i den hastighet som den här kroppen tar sig fram. Men vänta ni bara - snart hittar jag de där neongröna cykelbyxorna med matchande "sporttop" (<--haha) och då jävlar blir det andra bullar!

Imorgon har jag lovat barnen att vi ska cykla bort till skogen och gå Vilse-stigen. Alice har redan lagt en tidning och ett paket tuggummi i fickorna på hennes sida inne i cykelvagnen. Ska hon sitta där och LÄSA...när jag kämpar för mitt liv?! Hoppas att hon når ner till tramporna - på hemvägen är det JAG som åker cykelvagn med min Bag-in-box! Cykelfest - Meekattstyle!
 
over and out.

//Meekatt...

38 kommentarer :

  1. Ja nu ska ju inte jag komma här och komma, men när jag sâg nyheten om att du köpt cykelvagn sâ tyckte jag verkligen att det inte var en sân där höjdar-idé ;)

    Förutom för oss läsare dâ...

    Fâr du fram cykelbyxorna och matchande top sâ KRÄVER jag fotobevis.

    Hälsningar
    Yohanna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, det VAR en bra idé! Här ska det cyklas, vänta ni bara tills jag fått upp farten! ;)

      Jag lovar - hittar jag eländet ska jag fota! Hahaha

      Radera
  2. Du är för härlig! Tänk nu inte på hur tungt det var utan hur duktig du var och hur du gjorde barnens dag! Jag hade nog också tyckt det varit skithäftigt om jag var barn att min mamma körde omkring mig i en cool cykelvagn. Långsamt eller fort spelar nog ingen roll. Nu har ni bekantat er lite med varandra, du och cykelvagnen och nästa gång ni ses, ja då är ni inte bara bekanta, utan rentav kompisar, eller:-)! Ha en fortsatt skön fredagkväll! För mig väntar familjejympa med de små, som vanligt, på lördagsförmiddagar. Då får man inte heller ligga på latsidan;-)! Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, barnen var överlyckliga så i slutändan...så var det ju värt det. Vi ska nog bli vänner, vagnen och jag! ;)

      Radera
  3. HAHAHAHA! Tusen miljoner tack för kvälls skratten. Man ska ju gå och lägga sig glad, och vakna glad (?) så händer det ingenting nu (yeah right- någon unge vaknar väl...) lär det ju gå finfint! Jag är också sugen på att åka med cykelvagn. Men vår vagn hade dåligt med luft i däcken... Sen var när det bättrats på hade jag ingen aning om hur man monterade fast den på cykeln... Och nu har cykeln punka... haha... Men jag skyller aldrig på mens ... :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, alla dessa ursäkter! I med luft och på med vagnen och ut! Vi ses i rondellen kanske, haha.

      Radera
  4. Jag är beroende.......av din blogg!!! Du e så jävla härlig :-) kram Ullis

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, underbart! Tack snälla! Kram!

      Radera
  5. Du är underbar Malin! Skrattat så jag väckt mannen!!

    Jag såg er på Kustvägen igår och det såg jättebra ut! ;D
    Vi kom bara ut en gång med vår vagn och då hade jag bara en 2-åring i min. Du hade ju två barn varav en snart 5-åring. Inte illa trampat!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hahaha! Tack för det! Ja, visst såg jag graciös ut?! Tur du inte såg mig i rondellen...eller när jag stannade bakom Solstickan och dog. ;)

      Radera
  6. Bästa Meekatt, bilder-i-huvet-framkallare och skrattorsakare, stavas/uttalas det inte CUKEL...!? Vänligt påpekande Pia.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, jo...förlåt. CUKELVAGN heter det ju! ;)

      Radera
  7. Va!?? Har jag fått rynkor? Det har du aldrig sagt! 8(

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, nejdå...inte ALLS! Du är finast! <3

      Radera
  8. Jag döööör!!! Du underbara människa förgyller min dag! Härligt att veta vad jag har att vänta mig! (Min som är 2 månader) tvingar min man att läsa din blogg efte jag läst, inte så svårt att övertyga honom då jag sitter å gråter av skratt! Nu ska vi gå å köpa lördagsgodis, de ska börjas i tid =))) ha en "underbar" helg! :/ jezika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, heja dig! Bra att du tvingar folk in på min sida! ;)

      Ja, vänta du bara...du har 3-årskrisen framför dig! DEN var inte nådig! ;)

      Radera
  9. Det ÄR jättejobbigt att cykla med cykelvagn! Första gången trodde jag som du, att det var nåt fel. Men det var väl bara ett fel, på min kondis! :) Men vi körde med cykelkärran i flera år och det var toppen! När man väl kom över chocken att det var så himmelens tungt! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det var mycket tyngre än vad jag trodde...men jag gillar den! Det blir till att öva upp fläsket bara! ;)

      Radera
  10. Åh, äntligen något som får en att (tok)skratta denna pissiga lördagmorgon! /Sofia

    SvaraRadera
  11. haha I KNOW THE FEELING
    som när jag skulle höga för brandstationen...
    Vi får träna ihop endag.
    kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det borde vi göra! Du cyklar så sitter jag i vagnen och äter chips?! Haha

      Radera
  12. Hade själv en cykelvagn när mina va mindre. Den minsta i åkpåse och så en av twinsen berevid och en i cykelstol. Man är ju inte lite crazy ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, tre barn på cykeln - heja dig! Här snackar vi supermorsa! ;)

      Radera
  13. Ja herregud vad tungt det är. Hade alla mina tre på cykeln (två i vagn + en i stol) när de var små & det var ju inte direkt så att man behövde nån extra träning utöver det. Jag är rätt liten (typ 160 cm, knappt 50 kg) och det väckte stor munterhet i befolkningen när jag passerade med mitt ekipage (& gamla tanter som skakade på huvudet & sa "men din lilla stackare"). Men vad ska man göra när man inte har bil...det var bara att bita ihop & trampa på.
    /sara

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, vilken syn! Men ja...det är ju bara att trampa! Fram kommer man...sakta med säkert!

      Radera
  14. Ha ha det där med gympan var jag likadan med. Hade också alltid mens hahaha. :P

    hahaha hur känns det i benen idag då? :D

    Kram!♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Benen överlevde...värre med häcken, haha.

      Ja, den där mensen...haha.

      Radera
  15. Hallå du!! Bra kämpat!! Jag her en kompis som oxå cyklar runder dom en tok med sina barn i en cykelvagn, och jag har aldrig begripit mig på henne!! Tills för två veckor sen!!! Då hon berättade att hon aldrig orkat om hon inte haft en elcykel!!! Så där har du svaret!! Dy behöver inte träna kondisen köp ett cykelbatteri och en liten motor!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men HALLÅ?! Det DÄR förklarar ju allting! Tro fan att alla ser så käcka och pigga ut - det är ju bluff allting!? ;)

      Radera
  16. Härligt trampat bara planera in nästa tur nu, för visst blir det flera? ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jajemen - det blir fler turer!

      Radera
  17. In Case of Accident ? ;D

    Du är ju alldeles för härlig!

    SvaraRadera
  18. Haha när du berättar om hur jobbigt de är att cykla med cykelvagn så kommer jag och tänka när jag var gravid med min son och jag och min sambo åkte till Riga. Jag hade väldigt mycket vätska i kroppen och hade konstant ont i fötterna och det kändes fruktansvärt som knivar i fotsulorna. Så hade vi varit på stan och skulle tillbaka till hotellet och då av alla saker man kan åka tog vi en cykeltaxi. Ja du förstår ju själv, jag vägde väl närmare 80 kg och min sambo vägde väl in sig på 96 kg kanske och killen (som kanske var i sena tonåren) vägde omöjligt in sig på mer än 62 kg för han var supersmal. Så där satt jag i cykeltaxin och ser denna stackars kille kämpa som fan för att ta sig framåt med detta hemska ekipage, svetten rinner från hans rygg, han kör fel gång på gång och när han till slut nästan välter med alltihop så fick det vara nog.

    SvaraRadera
  19. Det här är nog en av de roligaste bloggar jag någonsin har läst!

    SvaraRadera