torsdag 2 april 2020

Nytt jobb, Fula strumpor & Het katt?

Ja, jag gick ju på anställningsintervju i förrgår och det där gick ju riktigt bra. Tre timmar senare ringde de och erbjöd mig en antällning. Hotell- och restaurangbranschen är ju riktigt illa drabbad just nu så jag tänkte att jag kunde göra lite nytta i äldrevården nu under krisen som pågår i världen. Så det blir mitt nya mission och jag ser fram emot att få rycka in och hjälpa till där det behövs som mest. En helt ny värld för mig men är det något jag är BRA på så är det ändå att se till att folk omkring mig mår bra. Och kan jag bjuda på ett skratt eller två samtidigt är det ju guld! Men ja, som sagt...en helt ny värld...


Lite känslan, haha. Men I can do it!

Efter intervjun körde jag in till Majsan. Vi skulle ses i stan på hennes jobb och sen gå hem till henne och klippa mitt hår. Halvvägs hem vrålar hon "Faaaan!! Jag har ju en läkartid!!!" Det är lite så hon jobbar. Full rally till bilen och in med min danska galna kompis och hennes fula "dramaten" i bagaget (haha) och full fart till vårdcentralen. Diskussionen i bilen:

- Nej, jävlar! Vad har jag för trosor idag?!
- Men va??
- Jag kan ju inte åka till läkaren och få spruta i porriga trosor!!
- Men vafan! Varför jobbar du i porriga trosor??
- Men det vet jag inte! 
- Men kolla då! Vi får fan byta annars. Jag har vanliga fula singeltrosor idag!
- Skitbra!

Skönt ändå att man alltid har varandras rygg och till och med är beredd att byta trosor i bilen med varandra. DET är vänskap det. Å andra sidan kände jag spontant att trosorna kanske inte var det största problemet här...

För helvete Majsan! Strumporna?!

Hon kom i tid till läkaren, fick sin spruta och vi körde hem och fixade mitt hår. Hon bjöd på jättegod hemlagad pizza till lunch och "skojade till det lite" med att bjuda på en god sås på min. Och eftersom att jag är 12 år gammal och tror att mitt liv är en enda You Tube-challenge smakade jag glatt. Helvete. Jag hatar henne, hennes porriga trosor och hennes fula strumpor. Och mig själv som inte är vuxen nog att säga "Nej tack!". 

Don´t do it. 1 liter mjölk senare var jag fortfarande inte människa. Fan. 

over and out. 

//Meekatt...

tisdag 31 mars 2020

Hej ifrån supermorsan?

Jag är sjukt stolt över mig själv nu alltså.. 

"Träning är viktigt barnen! Klart ni ska på tennis och simning! Ut i bilen nu så kör vi! Mamma tar en promenad så länge..."


over and out. 

//Meekatt...

Barbiesnusk, Trög mamma & Ny karriär?

De här små blivande tonåringarna alltså!? Jag fattar inte. När jag var 12 år lekte jag forfarande med Barbie. Okej, jag gjorde det i SMYG och det var kanske lite mycket hångel mellan Barbie och Ken...men ändå!? Jag satt ju INTE i 20 minuter framför spegeln och målade mascara, lockade håret och letade outfit på mornarna. Mamma stickade tröjor till mig. Med hästar på och neonfärgade rutor på magen. (Tack som fan mamma...) Men Alice - DÄR går det inte med några hemstickade tröjor inte. (Ja, nu stickar jag ju sällan men ni förstår.) Jag bad henne lämna sängen sju gånger idag för att påbörja sin morgonrutin. Jag tjatade fem gånger om tandborstningen. Det är som att det liksom inte når fram. Som att det blivit vacuum mellan öronen och det enda ljud som uppfattas är snapchat-plinget. Jag. Blir. Tokig. 

Min känsla. Varje morgon. 

Idag vaknade dock Alice med lite mer humor än vanligt på morgonen. Hon sa till mig precis innan vi somnade igår att "Glöm nu inte att det är 1 April imorgon mamma och att vi ska lura Elton!" Så ja...rolig som man är så går man ju upp lite extra tidigt och tar på sig "pappahumorn" i sin allra sämsta form, rullar upp persiennen och vrålar "NÄÄÄ! Kolla vad mycket snö ungar!!" och de skrattar bara. Sen går jag ut i köket och säger att det sitter en hundvalp på terrassen och väntar mig att barnen ska galoppera upp...men får bara ett litet skratt. Slutligen tröttnar jag på mina tråkiga barn och messar en kompis en jättedum(!) grej för att skoja till det lite där jag avslöjar något jätteroligt/snuskigt som jag (inte!) har gjort inatt varpå Alice kommer upp och säger "April April mamma. Det är inte förrän imorgon!!"  Skjut mig. Kul unge. Henne älskar jag. 

Om jag fick henne för mina synders skull...så har jag nog antagligen inte förtjänat Elton alls, haha. Hon tar en miljon timmar på sig att bli klar på morgonen. Han skuttar upp kvart i sju, steker sig lite köttbullar och slänger ihop en stuvning och poserar glatt med mammas fina ärtskott. Däremellan hinner han spela lite Hasse Andersson på hög volym och reta storasyster till gallfeber. Bra energi liksom! Tänk om man hade haft hälften av den?

Glasögonen upphittade! På golvet bakom sätet i bilen... Fantastiskt.  Och kolla! Jag kan snart bli bonde!

Nu - anställningsintervju! Wish me luck! Sen ska jag in till Majsan och klippa liiiite till på mitt hår. Var lite feg igår men idag känner jag mig modigare. Heja mig. 

Ha en fin dag!

over and out.

//Meekatt...

måndag 30 mars 2020

Jakt i trosor, Bajsbok & Tindertips!

Så var det måndag igen och vi är back in business i Meekatt Casa med skola, rutiner och vardag. Så jäkla skönt. Jag älskar rutiner, mina leverpastejmackor med ärtskott på mornarna, de roliga diskussionerna med Elton i bilen på väg till skolan och kvällarna när man får ha makten över fjärrkontrollen. Att tjata i 25 minuter på att Alice ska bli klar med sin mascara och att ägna hela morgonen med att springa omkring utomhus i minusgrader och leta efter Eltons förlorade glasögon iklädd bara fluffiga tomteskor, trosor och linne...älskar jag inte lika mycket. Men men...det får man liksom på köpet. Nu har jag dock BÄSTA hotet att komma med...

Mouhaha!


Idag har jag grejat en del med bloggen, mailat lite gamla samarbetspartners och kontakter. Jag har ju lite lust på att dra igång skrivandet igen på riktigt. Saknar det jättemycket, fått ny inspiration och har ju snart två nya manus färdiga här hemma. Skrivandet...är ju jag. Jag mår som bäst när jag sitter med datorn och får plita ner alla mina konstiga tankar. Och min andra bok som redan finns ute i Norge...vill jag ju släppa även här i Sverige såklart så att ni kan få läsa den!

Första boken i Norge går grymt bra nu igen - coolt!

Jag får flera mail dagligen med frågor om uppföljaren "Har du bajsat färdigt snart mamma?!" och nu kom ju Corona och jag blev av med alla mina timmar på jobbet...så tiden finns. Och mina läsare hänger ju uppenbarligen kvar ser jag i statistiken - yeyh! TACK fina ni som hänger kvar, delar, kommenterar och peppar när jag är låg! Om ni bara visste hur glad det gör mig! Många av er har hängt med mig i jättemånga år. ❤️

En klippning och lite sommarslingor blev det också idag. Tack bästa Majsan! 

Nu har Elton somnat. Alice har övat på sin presentation om Yoga som ska hållas inför klassen och jag fick såklart ställa upp som försökskanin. Oj vad vig jag INTE var!? Gode gud min stackars 40-åriga trötta kropp! Jag skulle INTE bli impad om jag skulle ligga med mig! Kissande hunden, frustande giraffen och allt vad det hette. Alice skrattade så att hon tappade andan. Den här kastrerade katten har som tur är andra färdigheter att skryta med än att kunna virka en tröja med fötterna bakom nacken. Och en jävla massa fina ärtskott att pimpa frukostmackan med! Heja mig?

#dåligpåyoga #odlarärtskott #haralltidvinhemma

over and out.

//Meekatt...

söndag 29 mars 2020

Grymt recept, Ont i håret & Djupandning!

Alice pratar med mig igen. Hon har frågat efter laddaren! Yes. Det finns kärlek även efter Nimis! Men alltså...vet ni hur många muskler man har i kroppen? Vet ni hur många ställen i kroppen man kan få ont i samtidigt och vet ni att man kan få träningsvärk ända ut i HÅRET?! Det är ju helt sjukt. Jag har liksom träningsvärk i fingrarna, i ärmhålorna (!?), i ryggen, arslet och i armarna. Man skulle kunna tro att dag drog mig upp för det där jävla berget utan att ens använda mina ben. Jag behöver VERKLIGEN steppa upp min träning här hemma alltså, haha. Ett år av sjukdom, gnäll och lathet ger inte de bästa förutsättningarna uppenbarligen. Men idag tänker jag tycka synd om mig själv, koppla dropp och inte röra mig mer än vad som är absolut nödvändigt...


Igår la jag ut en bild på min orientaliska kasslergryta och många hojtade till efter recept. Det är ett recept min mamma alltid lagade och en av mina absoluta favoriträtter. Elton åt tre portioner igår och bad om att få rester till frukost idag. Då är det gott. Tar ca 20 minuter att laga, inga dyra eller krångliga ingredienser och alla jag bjudit det på älskar det - så perfekt vardagsmat som med lite vitlöksbröd, vin och självklart ÄRTSKOTT blir världens bästa bjudmat! 


Så - Kattens orientaliska kasslergryta! Här för ca 4 personer (och två matlådor till pappan).

Dela kassler i tärningar (ca 500 gram) Passa på och köp när det är billigt och ha alltid kassler i frysen för detta receptet kommer ni vilja laga om och om igen! Hacka en lagom stor purjolök, och tärna en stor röd paprika. Skala 3 stora vitlöksklyftor. 

1. Sätt igång riset! (Inte sånt där kletigt jasmineris utan vanligt.)
2. Fräs kassler, purjo, paprika, pressad vitlök i smör och tillsätt massor med curry. 
3. Sänk värmen ordentligt när grönsakerna mjuknat, tillsätt ca 4-5 msk tomatpuré (Alt 1.5 dl ketchup för oss som inte orkar krångla, haha.), 1 dl vatten och låt puttra under lock i ca 15 minuter. Rör ibland.
4. Häll i vispgrädde (inget bantningstrams utan riktig grädde), mer curry vid behov och salt/peppar. Vill man lyxa häller man i ett par msk portvin. Koka upp - häll i 2 dl creme fraiche, rör ihop och låt puttra på svag värme. 

Servera till ris, en sallad och med bröd. Sjukt gott. Jag lovar. Ännu godare dagen efter och exakt lika gott även efter frysning. Perfekta storkoket och matlådan till jobbet.

Nu ska jag krypa ut på terrassen med min ömma kropp och plantera penséer i mina nya fina krukor. Sen ska jag fortsätta motverka min inre panik och ångest över att livet är lite jobbigt just nu med djupandning, mys med barnen, choklad och mys med nya katten. Allt blir bra. Sen.

Vackra Torekov!

over and out.

//Meekatt...

lördag 28 mars 2020

Årets viktigaste tips till föräldrar!

Ni vet när man vaknar en lördag efter en vecka med vabbande, gnäll och stillasittande och tänker att "IDAG ska jag vara en sån där bra förälder och aktivera barnen!" När man vaknar och supermorsan inom en liksom träder fram och man tar sjukt idiotiska beslut...baserade på erfarenheter man inte har? Idag var en sån dag. Jag vaknade med Fjällrävenryggsäcken på och scoutledaren inom mig tog kommando! Jag lyckades till och med värva barnens pappa...vilket är en jäkla tur så här i efterhand. Utan honom hade den här scoutledaren åkt iväg med två barn men kommit hem med ett... 

Jag packade filtar, fika, fyllde termosen med kaffe och vi gav oss iväg ner till mitt gamla hemland - Skåneland. Jag hade ett SVAGT minne om att vi varit på en plats som heter Nimis när jag var i 11/12-årsåldern och att det var ganska kul. Jag. Hade. Så. Fel. Detta var ju uppenbarligen ett sånt där trauma ifrån barndomen som jag förträngt och som säkert hade kommit fram under en hypnos efter att jag dödat en sörplare på ett café. Nimis. Memorera detta och ÅK ALDRIG DIT! Okej? 

Platsen ligger mellan Kullen och Mölle och hit vallfärdar folk ifrån överallt för att titta på en massa pinnar...som en känd konstnär (en idiot enligt Alice, haha) har spikat ihop nere på en stenig strand. "En riktigt härlig utflykt för den hurtiga familjen som gillar utmaningar, klättring och motion!" NÄR kom jag på att jag var en sån person? Men jaaaa - NIMIS blir mysigt familjen, detta gör vi!!

Så oerhört fel jag hade. Väl på plats kom alla minnen tillbaka. Gode gud vilket träningspass!? Jag har ont EXAKT överallt nu (och imorgon kommer jag antagligen inte kunna röra mig alls!), jag är totalt genomfrusen och har en dotter som hatar mig. Mysig dag i naturen. Verkligen. 


Första bilden. Vitsippor. Jag ÄLSKAR vitsippor och redan på parkeringen vid Nimis fanns dessa. Man blir verkligen lycklig av de där första vitsipporna. Jag kände mig som Ronja Rövardotter och ville SPRINGA ner till själva konstbygget och släppa ut årets vårskrik! 12 minuter senare kände jag mig som en överkörd Borka och ville åka ambulans tillbaka till Meekattbilen, äta upp alla blåbärsbullarna och gråta. 


Bild nummer två. Denna bild sammanfattar kvällens känsla lite faktiskt. Och hur min kropp kommer att känna sig imorgon... (Inte lätt att få tag i bajspåsar såhär i "bunkringstider" kanske..?)

Jaja, vi började vår vandning genom skogen ner mot den "liiite klippigare och brantare delen". Första biten gick bra, alla var vid gott mod och vi halkade lite emellanåt men inga större skador. Det lutar ju sjukt mycket neråt hela tiden så benen får ju känna att de lever... Alice fick också känna att hon levde. Denna bilden tog vi innan vi kom till den "lite jobbigare och brantare biten"...som är innan den "mycket jobbiga och apbranta biten"...som följs av Helvetesgapet. Och sen - en massa pinnar.


"Jag går inte en meter till!!"

Men heja Alice och alla oss som tog oss ner för branten och fram till skiten. Tadaaaaaa:

Båda lever. Jag lovar. 


Mycket ved här... Ja, det är ju helt klart en unik plats. Som ett enormt plockepinn för mentalt störda människor. Som jag...som kom på den här idén. Elton tyckte dock att det var toppen. Men han är ju en sån där människa. Hurtig. Han har ju energi så att det räcker för oss alla i familjen och älskar utmaningar och fysisk aktivitet. Jag och Alice - not so much, haha. Freddy och Elton klättrade hela vägen ner och ut på stenarna vid havet. Jag och Alice googlade och försökte hitta en mening med hela grejen men Alice slutsats var bara att allt var idiotiskt och att det borde finnas både hiss och rulltrappa dit. Jag är beredd att hålla med henne.


"Vi ses i Nangijala!!" ropade Elton högt inför alla människor och klättrade högst upp medan mamman satt på en sten och förberedde mig mentalt för att få med mig Alice tillbaka hela vägen UPP för backen och tillbaka till bilen. Ner var vidrigt. Upp...ska vi inte prata om, haha. 

Så här glad var hon inte. Hon fick betalt för att vara med på bilden. 

Detta är en mer rättvis bild av Alice idag:

Behövs liksom inga ord, haha. Fina tös! 

Stort tack till Freddy med tålamod större än någon annan. Jag hade aldrig lyckats motivera Alice tillbaka hela vägen till bilen och hade alltså tappat 50% av mina deltagare på den här utflykten. Jag hade fullt upp med att le mitt mentalt störda leende och fejka "hurtig scoutmamma" inför Elton som glatt skuttade upp för backen samtidigt som jag höll på att frysa ihjäl. Mysigt med utflykt. Verkligen jättemysigt. 

Nimis. Lägg nu det på minnet och boka en massa fina utflykter i naturen i sommar - på alla platser utom denna. 

Fler som har erfarenheter ifrån Lars Vilks plockepinn? Dela gärna med er i en kommentar!

over and out. 

//Meekatt...

fredag 27 mars 2020

En (h)ärligare tonårsmorsa..?

"Alltså mamma..!? Du åker INTE till Ica Maxi i de byxorna!! Mina kompisar kan va där!!" Eeeeh? Ifrån att vara "Världens bästa mamma som man bara vill vara med hela tiden, som man vill ha med sig i skolan och som man vill visa upp för hela världen...så är man numera lika uppskattad som en hostattack inne på Ica Maxi. Vad fan hände? Och vad vet min bebis om mode?!


"Ja mamma...men du är väl ingen Zebra kanske?! Och du är inte 18!! Ta på dig 40-årsbyxor!" Förlåt men...vem tog mitt barn och vad fan är 40-årsbyxor?! Är det såna med pressveck? Jag blev så upprörd att jag behöll både byxorna och fluffskorna och åkte. Heja mamman..?

Livet rullar på här. Det är SJUKT mycket uppförsbacke men jag försöker hänga i och hålla mig över ytan. 2020 skulle ju bli "mitt år" med nytt roligt jobb, kärlek och en frisk njure men där fick jag så jag fes. Jobbet tog ett kinesiskt virus ifrån mig, kärleken gick åt skogen och njuren har varit en riktig idiot och jag har åkt ambulans tre gånger redan och spenderat 9 dygn på sjukhus. Hej 2020 liksom. Men även om man emellanåt vill lägga sig i fosterställning och tycka synd om sig själv (vilket jag också gör ibland, haha) så måste man ju skärpa till sig och ta hand om barnet...och den där konstiga varelsen med sminket, wifi-paniken och dålig klädsmak.

Igår var det strålande sol och jag satt på terrasen och försökte fånga lite D-vitamin. (Och slippa barnen lite). Konversationen med Alice (snart 13 år) på Whatsapp: (Och ja. man FÅR lov att ha ett "bra" och ett "mindre bra" barn, haha.)


Syskon är viktigt...sa de. "De har SÅN glädje av varandra!" Idioter. Jag vet ju själv hur mycket stryk jag fick när jag var liten så jag fattar inte hur jag kunde gå på den. Alltså Alice och Elton är världens bästa syskon och när det väl gäller. Men till vardags...skjut mig. Igår skulle Alice dammsuga. Elton (som har humor!) drog ut sladden tre gånger. Alice fick årets utbrott och skrek helt hysteriskt. Elton blev rädd och började gråta. Då valde Alice att flytta hemifrån. Till badrummet. Fantastiskt...



Älskar ändå att hon packade det viktigaste. Ljusslingan! Det måste man ju ha. Och en dagbok där man kan skriva hur mycket man hatar sin lillebror i. Jag. Blir. Trött. 


Så kom en liten film. Ljusslingan monterad över duschen och spegeln, tända ljus, godis och filtar. Sjukt mysigt! Bra tips ändå. Tack Alice. Nästa gång jag hatar mitt liv ska jag också flytta in på dass... Kan bli redan ikväll. 

BRA saker händer också i Meekatt Casa. Vi har äntligen blivit med katt igen! En röd tjej vid namn Geisha (Eeeeh ja!?!) har flyttat in och äntligen blev huset ett HEM igen. Så efterlängtad och så mysig. Hon har redan skaffat eget instagramkonto och det är inte omöjligt att hon blir bloggare med. Ni hittar henne på "meeskattengeisha"...för att hon är en skatt...i Meekatt Casa...och jag är en tönt enligt min stundande tonåring. Följ henne. Hon är kul!


Första selfien. Heja ändå?!


Barnen (och jag) har varit sjuka i veckan så vi kör hemskola. Kanske lika bra att förbereda sig i alla fall... Elton är inte helt nöjd. "Fatta Alice! Om skolorna stänger ska mamma va fröken alltid och då kommer vi aldrig få rast!!?" Helt sant. Köpt pekpinne och griffeltavla redan. Bring it on! Men det blir fan ingen gympa...




over and out. 

//Meekatt...

fredag 13 mars 2020

Pesten, Nakendansen & Snabbmakaronerna!

Ja, den här kroppen alltså! Börjar fundera på om jag ska byta ut den faktiskt. Lite tvek på om jag hittar någon som vill byta med mig dock. Ni som följer mig på FB och Instagram vet ju att jag blev dålig igen och fick spendera tre nätter på akutvårdsavdelningen i Varberg. Den bloggaren i Sverige som lyfter varumärket "Region Halland" mest i dagens outfit - tadaaa:


Farfarskallingarna skojar man dock inte bort. Skönaste plagget som finns - till och med personalen jobbar i dessa. En njurbäckeninflammation...med bakterier i blodet. Nu har jag liksom så hög smärttröskel att det hinner gå ganska långt innan jag tycker det är dags att åka in. Så med 41.3 i feber lyckades jag få iväg barnen med Freddy på morgonen, lämna tillbaka lånehunden Lilly och ringa Camilla som kom och lekte ambulans. Heja henne som fick lyssna på min feberfylla, stanna och köpa Sprite på halva vägen och jaga clementiner i Varberg, haha. Men efter en massa antibiotika så är jag så smått på gång igen. Trött och sliten i kroppen men nu har vi en härlig helg framför oss med Elin på besök som ska pyssla om mig och barnen. Lyx med så fina vänner när livet kör ihop sig. Lycko mig. 

Igår kom barnen hem och vi inledde mammaveckan med handling. Tomt i pastahyllan. Blir lite fundersam över det där med folk som bunkrar. Bunkrar ni? Jag tänker att har jag bara vin, choklad och Pepsi Max så är det lugnt. Jag är kanske naiv men alltså...hur jävla många snabbmakaroner kan man äta under en livstid?! Hur länge tänker folk att de ska hålla sig instängda? I flera år? Och ravioli på konserv? Hur många gånger i veckan ska ni äta det? Det är ju inte ens gott. Ja, jag köper att man har lite extra hemma nu såklart - men det måste ju finnas gränser. Jag vill också ha snabbmakaroner. Till middag - inte till min bunker. 


Jag med min bacillskräck i vanliga fall...tycker ju att detta till viss del är bra. Människor lär sig att backa lite, inte pilla på en i onödan och de står inte stilla i evigheter med kundvagnarna utan ser till att göra vad de ska och sen åka hem. Jag har ju lite svårt med beröring ifrån främlingar och nu när folk vet att jag legat inne på sjukhuset i Varberg håller de sig på replängds avstånd, haha. 

Ingen ravioli igår. Tomatsoppa! Elton vägrade smaka och åt bara ärtskotten. Det är fantastiskt (otacksamt) med barn... Tips på mat som passar en kräsen 8-åring och en 12-åring som tror att hon är vegetarian mottages tacksamt. (Recepten får inte innehålla snabbmakaroner dock. För de är SLUT. Överallt!!)


Jag gick upp klockan sex imorse och gräddade pannkakor till barnen. Smög in till Alice vid halv sju och väckte henne och fick ett "Va? Är det morgon? Har skolorna stängt??!" En besviken tös fick pallra sig upp i duschen och ta tag i dagen. Elton är inte lika svår - han studsar upp, sätter igång Lasse Stefanz på hög volym och kör en fredagsdans med Zlatankallingarna på huvudet! Mitt barn det där!

Ha nu en fin fredag! Tvål och vatten, ha vin och choklad hemma, köp inte all pasta och andas. 

over and out. 

//Meekatt...

lördag 8 februari 2020

Vinn en övernattning & middag för 2!

Vad sägs om en härlig övernattning på hotell och en god 3-rätters middag för två personer? Nu kan ni tävla om just detta! Lyxa till det med kärleken eller en god vän och kom och njut hos oss på Breanäs Hotell! Vi garanterar er en skön vistelse! Njut i vår mysiga lobby med ett glas bubbel, ät gott, ta en skön promenad vid Immelsjön, sov i ljuvligt sköna sängar och njut sedan av en hotellfrukost med allt ifrån nybakade frallor, kallskuret viltkött, marmelader och ostar till nygräddade våfflor! 

Breanäs Hotell hittar ni i Immeln - 3,5 mil norr om Kristianstad och vackra Skåneleden går precis här utanför. Ta med promenadskor och badkläder. Immelsjön ligger alldeles utanför dörren för den som är modig och vill ta ett krispigt morgondopp. 

Tävlingsinstruktioner finns på Facebook (Meekatt) Vi drar en vinnare på Alla Hjärtans Dag klockan 20.00 som sedan får ringa/maila och boka sin övernattning hos oss!

Stort lycka till!

 Vår mysiga lobby

Här sover ni gott!

Immelsjön utanför hotellet - vackert va?


over and out.

//Meekatt...

(I samarbete med Breanäs Hotell AB)

Katten checkar in!

Hello...it´s me. Jag lever...för er som inte håller koll på min facebooksida. Det har varit...turbulent minst sagt men nu känns det äntligen som att bitarna faller på plats. Nu är det ÄNTLIGEN år 2020 och jag lägger ett oerhört tufft 2019 bakom mig. Året fylldes med på tok för mycket jobb, ett trasigt hjärta, en trasig njure, en stor operation och en väldig massa tid och många nätter på sjukhus. Dessutom förlorade jag båda mina katter och ni som följt mig vet hur mycket jag älskade mina "meekattungar". Så det blev väldigt tomt där hemma...

Men nu lägger jag alla tråkigheter bakom mig och tar nya tag - med en MASSA nyttiga erfarenhet och lärdomar i bagaget. Jag har lärt mig att man ska jobba för att leva och inte leva för att jobba. Jag har lärt mig att ta vara på tiden med mina barn och att man ska vara rädd om sina vänner. Jag har lärt mig att säga nej. Att stå på mig när det behövs och att vårda både kroppen och själen med allt ifrån kärlek, lugn och ro och vänner till att ta mig tid att laga god mat, njuta av saker och fokusera på det som jag och barnen mår bra utav. 2020 ska bli MITT år! Nu kör vi!


Och ja, nytt år - nya utmaningar. I januari började jag på mitt nya jobb och är numera hotellchef på Breanäs Hotell. En fantastiskt fin anläggning 3,5 mil norr om Kristianstad och jag har det bästa upplägget man kan få. Barnfria veckor "checkar jag in" och jobbar på plats och barnveckorna jobbar jag hemifrån. På det viset kan jag fortsätta jobba i en bransch som jag faktiskt älskar(!) att arbeta i - men med tider som gör att livet utanför arbetet faktiskt fungerar riktigt bra. 

Ina och Lasse som äger och driver hotellet/restaurangen jobbade jag med på Wapnö och vi är en grym trio! Jag ser så många roliga möjligheter med den här platsen att jag blir alldeles lycklig, haha. (Ja, Ina och Lasse får stoppa mina idéer ibland kanske (haha) men heeey - fatta vilka möjligheter man har med en massa fina lokaler, en sjö, ett hotell...en restaurang!?) 

Precis vid Immelsjön hittar man oss. Hotellet är alldeles nyrenoverat med 40 fina rum, lobbyn är mysigaste platsen att hänga på och vi har konferensmöjligheter idag för upp till 100 personer. Och så den goda maten då...och Afternoon Tea...och alla kakor. DET har jag saknat! Tur det finns byxor med resår i! Min roll här ska bli att se till att vi har en massa glada konferens- och hotellgäster så nu får ni se till att boka in era konferenser här hos mig! Och mysiga övernattningar med kompisarna, släkten, kärleken - eller helt själv...bara för att man kan! Och fester såklart! Dop, bröllop, födelsedagar...you name it! 

 Vår fina lobby. Perfekt att mingla med ett glas bubbel i. Eller sitta med datorn och bara mysa.

 En del av sviten för familjer eller de som bara vill bre ut sig lite extra, haha.

 Ett av våra rum med härlig utsikt över Immelsjön

Hotellhunden Sam - en riktig livsnjutare! Och ja, hundar är välkomna hit! 

 Vårt galet uppskattade Afternoon Tea som har varit fullbokat varje gång

 Tapas - en av våra goda förrätter

Och ja, självklart kan (bör!) man dricka bubbel till vårt Afternoon Tea 

Tänkte att jag skulle planera en rolig mammaträff här i vår/sommar. Det var superlängesedan (<- sjukt långt ord!) jag hade läsarträff och de där eventen saknar jag massor! Tänk så perfekt - Afternoon Tea med bubbel, Stand up Padel i Immelsjön, mingel och skratt, en god middag, goda drinkar, mer skratt, en hotellnatt utan barn(!) och sen en härlig hotellfrukost. Det måste vi styra upp - eller hur?

Gå in och följ oss på Facebook HÄR. Jag ska lägga upp en bra tävling idag där ni kan vinna en lyxig övernattning med middag här hos mig! 

Lämna gärna en kommentar så jag ser att ni finns kvar där ute. ;)

over and out...ifrån lobbyn på Breanäs Hotell.

//Meekatt...